{"id":1447,"date":"2017-11-23T14:50:00","date_gmt":"2017-11-23T12:50:00","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1447"},"modified":"2018-05-11T15:11:11","modified_gmt":"2018-05-11T12:11:11","slug":"vagen-till-vinterkriget","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vagen-till-vinterkriget\/","title":{"rendered":"V\u00e4gen till vinterkriget"},"content":{"rendered":"

Freden i Dorpat 1920<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Lenin h\u00e5ller tal p\u00e5 R\u00f6da torget i Moskva i oktober 1917.\u00a0<\/em>Bild: Ann Ronan Pictures\/Print Collector\/Getty Images.<\/em><\/p>\n

Finland blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 6.12.1917. Bolsjevikerna bef\u00e4ste sin st\u00e4llning i Ryssland i krigen 1919\u201322. Det i Finland f\u00f6rbjudna Finlands kommunistiska parti verkade i Ryssland. Partiet grundades 1918 av revolution\u00e4rer som flytt till Sovjetryssland i slutskedet av finska inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n

V\u00e4stmakterna st\u00f6dde de ryska kontrarevolution\u00e4rerna. Finlands regering st\u00f6dde inofficiellt attacker mot Sovjetkarelen utf\u00f6rda av finska frivilliga. De tv\u00e5 \u00f6stkarelska kommunerna Repola och Poraj\u00e4rvi ansl\u00f6t sig till Finland. \u00d6stkarelen var ben\u00e4mningen f\u00f6r den delen av Karelen, som aldrig hade h\u00f6rt till Finland. \u00d6stkarelen var de i Ryssland levande karelarnas bos\u00e4ttningsomr\u00e5den. I fredsavtalet som sl\u00f6ts 14.10 1920 i Dorpat mellan Sovjetryssland och Finland, erh\u00f6ll Finland officiellt Petsamo men \u00e5terl\u00e4mnade Repola och Poraj\u00e4rvi.<\/p>\n

Fredsavtalet tillfredst\u00e4llde ingendera parten. Finlands regering st\u00f6dde inofficiellt en milit\u00e4r expedition, som 1921 for till \u00d6stkarelen f\u00f6r att st\u00f6da folkresningen d\u00e4r. Sovjetiska trupper slog ner folkresningen och tvingade den finska frik\u00e5ren att \u00e5terv\u00e4nda till Finland I februari 1922. Samma \u00e5r sl\u00f6t Finland och Sovjetunionen ett avtal om gr\u00e4nsfred.<\/p>\n

Trots fredsavtalet i Dorpat ans\u00e5g Finland att Sovjetunionen utgjorde ett b\u00e5de politiskt och milit\u00e4rt hot. Man ans\u00e5g att Sovjetunionen st\u00e4ndigt br\u00f6t mot det dokument enligt vilket Sovjetunionen lovat en viss autonomi \u00e5t \u00f6stkarelarna.<\/p>\n

Hitler kom till makten i Tyskland 1933<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

SS-truppernas parad vid Tysklands nationalsocialistiska partis partim\u00f6te i N\u00fcrnberg i slutet av 1930-talet. Bild: Ann Ronan Pictures\/Getty Images.<\/em><\/p>\n

Sovjetunionen var bekymrat \u00f6ver Tysklands starka position. Kort efter att Hitler kommit till makten 1933 b\u00f6rjade de avtal fr\u00e5n 1920 talet som skulle garantera v\u00e4rldsfreden smulas s\u00f6nder. I medlet av 1930 talet b\u00f6rjade Tyskland med milit\u00e4r makt \u00e4ndra p\u00e5 de gr\u00e4nser som man tidigare kommit \u00f6verens om. S\u00e5lunda br\u00f6t Tyskland mot de avtal man slutit p\u00e5 1920-talet.<\/p>\n

Efter tredje rikets uppkomst \u00e4ndrades det s\u00e4kerhetspolitiska l\u00e4get i Europa radikalt. Tyskland blev i slutet av 1930-talet ett stort hot mot freden. Man hade tidigare ansett att Sovjetunionens propaganda om v\u00e4rldsrevolutionen var det st\u00f6rsta hotet mot freden i Europa. I och for sig \u00e4ndrades inte Finlands hotbild av Tysklands uppg\u00e5ng. Man t\u00e4nkte t.o.m. att Tysklands styrka skulle balansera maktpositionerna, efter att Sovjetunionen p\u00e5 1930-talet blivit en milit\u00e4r stormakt.<\/p>\n

Nonaggressionspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1932<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionen str\u00e4vade efter att skydda sin v\u00e4stgr\u00e4ns mot eventuella anfall av Storbritannien och Frankrike genom ett avtalssystem med randstaterna. Finland ville inte ansluta sig till ett s\u00e5dant avtalssystem. Men Finland sl\u00f6t \u00e4nd\u00e5 en nonaggressionspakt mer Sovjetunionen 1932.<\/p>\n

Finland utropade sig till ett nordiskt land 1935<\/span><\/strong><\/p>\n

I juli 1933 meddelade Finland att man ansluter sig till det avtal d\u00e4r begreppet anfall definieras. Efter att ratificeringsdokumentet deponerats tr\u00e4dde det i kraft i februari 1934. Avtalet som uppgjorts p\u00e5 initiativ av Sovjetunionen str\u00e4vade efter att komplettera Kellog\u2212Briand-avtalet som f\u00f6rbjuder krigf\u00f6ring. F\u00f6ljande \u00e5r utlyste Finland sin nordiska inriktning och ville p\u00e5 detta s\u00e4tt j\u00e4mst\u00e4llas med de skandinaviska l\u00e4nderna.<\/p>\n

Sovjetunionens inofficiella underhandlingar med Finland<\/span><\/strong><\/p>\n

Ambassadsekreterare Boris Jartsev fr\u00e5n Sovjetunionens ambassad s\u00f6kte i april 1938 audiens hos utrikesministern. Som sitt lands representant ville han p\u00e5b\u00f6rja hemliga underhandlingar med Finland. P\u00e5 agendan fanns det tyska hotet. Sovjetunionen bed\u00f6mde att Tyskland str\u00e4vade att anfalla landet via Finland. Med tanke p\u00e5 detta ville Sovjetunionen ha ett avtal med Finland. Finland h\u00f6ll str\u00e4ngt fast vid sin neutralitet. Underhandlingarna med Jartsev slutade resultatl\u00f6sa i augusti 1938. \u00c4nnu efter detta ville Sovjetunionen p\u00e5b\u00f6rja inofficiella underhandlingar.<\/p>\n

Molotov\u2212Ribbentrop avtalet 23.8.1939<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Utrikesfolkkommissarien Molotov skriver under nonaggressionspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen 23.8.1939 i Moskva. I bakgrunden till v\u00e4nster Tyska rikets utrikesminister von Ribbentrop, i mitten generalsekreteraren f\u00f6r Sovjetunionens kommunistiska parti. Bild: Photo12\/UIG\/Getty Images.<\/em><\/p>\n

Sovjetunionen och Tyskland anf\u00f6ll Polen i september 1939 och delade upp landet. Man hade kommit \u00f6verens om delandet av landet i ett till\u00e4ggsprotokoll av nonaggressionsavtalet fr\u00e5n augusti 1939. Avtalet som sl\u00f6ts den 23 augusti blev k\u00e4nt i historien b\u00e5de efter personerna som skrev under avtalet som Moloto\u2212Ribbentrop-avtalet och enligt stats\u00f6verhuvuden som Stalin\u2212 Hitler-pakten.<\/p>\n

Tyskland och Sovjetunionen anf\u00f6ll Polen i september 1939<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tyska trupper anfaller Polen 1.9.1939. Bild: Ann Ronan Pictures (Print Collector\/Getty Images.<\/em><\/p>\n

Tysklands anfall mot Polen b\u00f6rjade den 1 september. Storbritannien och Frankrike, som hade garanterat Polens suver\u00e4nitet, f\u00f6rklarade tv\u00e5 dagar senare krig mot Tyskland. V\u00e4stmakterna f\u00f6rklarade inte krig mot Sovjetunionen som anf\u00f6ll Polen 17.9.<\/p>\n

Litauen hamnade i Sovjetunionens intressesf\u00e4r i slutet av september<\/span><\/strong><\/p>\n

Tyskland och Sovjetunionen granskade i september sitt avtal om intressesf\u00e4rerna. D\u00e5 hamnade Litauen med de \u00f6vriga baltiska l\u00e4nderna i Sovjetunionen intressesf\u00e4r. Dit h\u00f6rde \u00e4ven Finland enligt avtalet som uppgjordes i augusti.<\/p>\n

Sovjetunionens baltiska milit\u00e4rbaser i oktober<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionen kr\u00e4vde och fick igenom sitt krav p\u00e5 att f\u00e5 st\u00e4lla upp milit\u00e4rbaser i de baltiska l\u00e4nderna. Den 5 oktober kallade Sovjetunionen finska underhandlare till Moskva. D\u00e5 underhandlingarna b\u00f6rjade utlystes en allm\u00e4n mobilisering under namnet extra \u00f6vningar (YH).<\/p>\n

Underhandlingarna i Moskva i september 1939<\/span><\/strong><\/p>\n

Vid underhandlingarna i Moskva kr\u00e4vde Sovjetunionen att f\u00e5 hyra Hang\u00f6 udd som marinbas. Det fanns ocks\u00e5 krav p\u00e5 ut\u00f6arna i Finska viken, gr\u00e4nsjusteringar p\u00e5 Karelska n\u00e4set och i Petsamo vid Fiskarhalv\u00f6n. Orsaken till kraven var enligt Sovjetunionen den att Storbritannien och Frankrike kunde anfalla Sovjetunionen via Finland. Tidigare hade Sovjetunionen bed\u00f6mt att hotet kommer fr\u00e5n Tyskland.<\/p>\n

Som ers\u00e4ttning lovade Sovjetunionen att \u00f6verl\u00e5ta vida omr\u00e5den i \u00d6stkarelen \u00e5t Finland. Finland kunde t\u00e4nka sig n\u00e5gra sm\u00e4rre gr\u00e4nsjusteringar och \u00f6verl\u00e5tande av visa ut\u00f6ar. Det ans\u00e5gs ot\u00e4nkbart att hyra ut Hang\u00f6 udd som marinbas \u00e5t Sovjetunionen. Underhandlingarna br\u00f6t samman som resultatl\u00f6sa i november.<\/p>\n

Skotten i Mainila \u2212\u00a0Sovjetunionen br\u00f6t de diplomatiska f\u00f6rbindelserna<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionen h\u00e4vdade 26.11.1939 att Finland skjutit \u00f6ver gr\u00e4nsen mot Sovjetunionen med artilleri mot Mainila by med \u00f6desdigra f\u00f6ljder. Tretton soldater fr\u00e5n R\u00f6da arm\u00e9n hade stupat eller s\u00e5rats. Enligt de finska gr\u00e4nsmyndigheternas unders\u00f6kningar hade R\u00f6da arm\u00e9n sj\u00e4lv utf\u00f6rt dessa skjutningar. Trots det incident var det m\u00e5nga av de finska beslutsfattarna som inte ans\u00e5g att ett kommande krig var sannolikt.<\/p>\n

Sovjetunionen br\u00f6t de diplomatiska f\u00f6rbindelserna med Finland 29.11.1939. F\u00f6ljande dag b\u00f6rjade anfallet l\u00e4ngs hela gr\u00e4nsen. Samtidigt b\u00f6rjade bombningarna av hemmafronten bl.a. Helsingfors.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Freden i Dorpat 1920 Lenin h\u00e5ller tal p\u00e5 R\u00f6da torget i Moskva i oktober 1917.\u00a0Bild: Ann Ronan Pictures\/Print Collector\/Getty Images. Finland blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 6.12.1917. Bolsjevikerna bef\u00e4ste sin st\u00e4llning i Ryssland i krigen 1919\u201322. Det i Finland f\u00f6rbjudna Finlands kommunistiska parti verkade i Ryssland. Partiet grundades 1918 av revolution\u00e4rer som flytt till Sovjetryssland i slutskedet av […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":689,"parent":0,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/main-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1447","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1447","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1447"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1447\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2966,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1447\/revisions\/2966"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/689"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1447"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}