{"id":1449,"date":"2017-11-23T14:52:17","date_gmt":"2017-11-23T12:52:17","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1449"},"modified":"2018-01-19T16:36:20","modified_gmt":"2018-01-19T14:36:20","slug":"finlands-forberedelser-for-ett-krig","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vagen-till-vinterkriget\/finlands-forberedelser-for-ett-krig\/","title":{"rendered":"Finlands f\u00f6rberedelser f\u00f6r ett krig"},"content":{"rendered":"

Finlands m\u00e5l var att f\u00f6rbli neutralt under krigstid<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter att konflikten med Sverige r\u00f6rande \u00c5land hade l\u00f6st sig 1921 under inflytande av Nationernas F\u00f6rbund, till Finlands f\u00f6rdel, var den enda tillt\u00e4nkta fienden Sovjetunionen.<\/p>\n

F\u00f6rsvarsmakten utvecklades under hela mellankrigstiden till att stoppa ett sovjetiskt anfall. Enligt alla bed\u00f6mningar var utg\u00e5ngsl\u00e4get det att Finland inte ensamt skulle klara av ett krig under en l\u00e4ngre tid mot Sovjetunionen, utan skulle beh\u00f6va internationell hj\u00e4lp.<\/p>\n

F\u00f6rutom anfallet mot Finland bed\u00f6mde man att det fanns krigshot i \u00d6stersj\u00f6regionen. I det fallet skulle Finland f\u00f6rh\u00e5lla sig neutralt. \u00d6vertr\u00e4delserna mot Finlands neutralitet skulle rikta sig mot Finlands sydkust. Till en b\u00f6rjan po\u00e4ngterade man bara trov\u00e4rdigheten i den milit\u00e4ra f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5gan. Senare riktade man uppm\u00e4rksamheten ocks\u00e5 mot den politiska trov\u00e4rdigheten.<\/p>\n

Finland f\u00f6rbereder sig f\u00f6r krig mot Sovjetunionen<\/span><\/strong><\/p>\n

I Finland byggde man upp f\u00f6rsvarssystemet under hela 30-talet for att kunna svara p\u00e5 Sovjetunionens v\u00e4xande milit\u00e4ra hot. Utg\u00e5ngsl\u00e4get var att Sovjetunionen kunde anfalla landet med \u00f6verl\u00e4gsna mark- luft- och sj\u00f6stridskrafter. Arm\u00e9n skulle i varje fall vara huvudakt\u00f6ren, med st\u00f6d av flyget och speciellt vid \u00f6ppet vatten ocks\u00e5 med st\u00f6d av marinen. St\u00f6rsta hotet var ett \u00f6verraskningsanfall av R\u00f6da arm\u00e9n.<\/p>\n

D\u00e5 vinterkriget b\u00f6rjade hade Finland en n\u00e4stan f\u00e4rdig lagstiftning f\u00f6r krigsf\u00f6rh\u00e5llanden. Den var m\u00e5ngsidig och i den stipulerades bl.a. om medborgarnas skyldigheter under krigstid. Milit\u00e4ra f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5gan var j\u00e4mf\u00f6rt med de skandinaviska l\u00e4nderna god, men otillr\u00e4cklig for att kriga ensam mot en stormakt.<\/p>\n

Vinterkrigets \u00f6verbef\u00e4lhavare p\u00e5b\u00f6rjar f\u00f6rberedelserna redan 1931<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Republikens president Ky\u00f6sti Kallio och den blivande \u00f6verbef\u00e4lhavaren deltar i R\u00f6da Korsets kyrkokonsert 1.11.1939. SA-bild.<\/em><\/p>\n

Ett s\u00e4rdrag I Finlands f\u00f6rsvarsf\u00f6rberedelser var att redan 1931 uts\u00e5gs kavallerigeneralen Gustav Mannerheim till ordf\u00f6rande f\u00f6rr f\u00f6rsvarsr\u00e5det. F\u00f6rsvarsr\u00e5dets uppgift var att dra upp riktlinjerna f\u00f6r det krigstida f\u00f6rsvaret. Till detta beslut som gjorts av president Pehr-Edvin Svinhufvud (1931\u221237) h\u00f6rde en hemlig inte offentliggjord tanke att Mannerheim skulle \u00f6verta uppgiften som \u00f6verbef\u00e4lhavare vid ett eventuellt krigsutbrott. President Kallio (1937\u22121940) godk\u00e4nde sin f\u00f6retr\u00e4dares beslut. Den blivande \u00f6verbef\u00e4lhavaren kunde s\u00e5lunda f\u00f6rbereda sig f\u00f6r sin uppgift i \u00e5tta \u00e5r.<\/p>\n

I ett krig mot Ryssland bed\u00f6mde man att det beh\u00f6vdes hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st<\/span><\/strong><\/p>\n

Ett eventuellt krig mot Ryssland skulle enligt finska generalstaben vara n\u00e4rmast en del av ett europeiskt krig. Milit\u00e4rledningen ans\u00e5g att f\u00f6rsvarsstridernas m\u00e5l var att f\u00f6rl\u00e4nga motst\u00e5ndet vilket gjorde det m\u00f6jligt for \u00f6vriga l\u00e4nder att delta i f\u00f6rsvaret av Finland.<\/p>\n

De politiska anstr\u00e4ngningarna f\u00f6r att f\u00e5 internationell hj\u00e4lp vid eventuellt krigsutbrott var vid vinterkrigets utbrott \u00e4nnu ofullbordade. Statsminister T.M. Kivim\u00e4kis regering utlyste 1935 i riksdagen ett dekret d\u00e4r Finland underst\u00f6dde en nordisk neutralitet.<\/p>\n

Finland s\u00e4ger upp avtalet om sanktioner enligt artikel 16<\/span><\/strong><\/p>\n

Av Europas sm\u00e5 och neutrala l\u00e4nder hade Sverige, Danmark, Norge, Belgien, Holland och Luxemburg 1930 i Oslo slutit ett avtal som n\u00e4rmast g\u00e4llde tull- och handelsf\u00f6rbindelser.<\/p>\n

L\u00e4ndernas m\u00e5l var att vid eventuellt krig s\u00e4kra sin neutralitet. Finland ansl\u00f6t sig till dessa sk. Oslol\u00e4nder 1936. Oslol\u00e4nderna meddelade p\u00e5 sommaren 1936 att dessa inte automatiskt skulle delta i artikel 16 n\u00e4mnda sanktioner mot ett anfallande land. L\u00e4nderna \u00f6verv\u00e4gde att f\u00f6lja best\u00e4mmelserna separat i varje enskilt fall. Dessutom meddelade l\u00e4nderna att de s\u00e4ger upp avtalet om de krav i grundstadgarna vilka till\u00e5ter genomfart av fr\u00e4mmande trupper mot anfallande land.<\/p>\n

Bindandet av Sverige till Finlands f\u00f6rsvar misslyckas<\/span><\/strong><\/p>\n

Mannerheim ans\u00e5g att Finlands meddelande om sin nordiska inriktning var startskottet till str\u00e4vanden om ett avtal med Sverige ang\u00e5ende \u00f6msesidig hj\u00e4lp vid krig. Till en b\u00f6rjan str\u00e4vade man till ett \u00f6msesidigt hj\u00e4lpavtal inom ramarna f\u00f6r Nationernas F\u00f6rbund. Sverige meddelade redan 1936 i Nationernas F\u00f6rbund att landet inte skulle ing\u00e5 avtal som \u00f6verskrider grundstadgans f\u00f6rpliktelser.<\/p>\n

Efter att l\u00e4get i Europa tillspetsas var Sverige \u00e4nd\u00e5 berett att p\u00e5b\u00f6rja underhandlingar med Finland om ett gemensamt f\u00f6rsvar av \u00c5land. Regeringarna skrev under ett avtal 1938. N\u00e4r vinterkriget b\u00f6rjade besl\u00f6t Svenska regeringen \u00e4nd\u00e5 att inte framf\u00f6ra ett f\u00f6rslag till riksdagen om till\u00e4mpandet av avtalet.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finlands m\u00e5l var att f\u00f6rbli neutralt under krigstid Efter att konflikten med Sverige r\u00f6rande \u00c5land hade l\u00f6st sig 1921 under inflytande av Nationernas F\u00f6rbund, till Finlands f\u00f6rdel, var den enda tillt\u00e4nkta fienden Sovjetunionen. F\u00f6rsvarsmakten utvecklades under hela mellankrigstiden till att stoppa ett sovjetiskt anfall. Enligt alla bed\u00f6mningar var utg\u00e5ngsl\u00e4get det att Finland inte ensamt skulle […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1036,"parent":1447,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1449","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1449","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1449"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1449\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2422,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1449\/revisions\/2422"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1447"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/1036"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1449"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}