{"id":1460,"date":"2017-11-23T15:06:11","date_gmt":"2017-11-23T13:06:11","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1460"},"modified":"2018-01-22T10:25:36","modified_gmt":"2018-01-22T08:25:36","slug":"europa-efter-forsta-varldskriget","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vagen-till-vinterkriget\/varldsfreden-faller-samman-pa-1930-talet\/europa-efter-forsta-varldskriget\/","title":{"rendered":"Europa efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget"},"content":{"rendered":"

Fredsavtalen efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget<\/span><\/strong><\/p>\n

I januari 1919 b\u00f6rjade en konferens mellan segrarmakterna i Paris. D\u00e4r kom man \u00f6verens om den efterkrigstida v\u00e4rldsordningen. I konferensen deltog representanter f\u00f6r 27 nationer. I praktiken var det fyra l\u00e4nder som dikterade avtalen. Dessa var USA, Storbritannien, Frankrike och Italien. Gruppen leddes av USA:s president Woodrow Wilson. Premi\u00e4rminister Lloyd George representerades Storbritannien, Frankrike av premi\u00e4rminister Georges Clemenceau och Italien av premi\u00e4rminister Vittorio Emanuele Orlando.<\/p>\n

Segrarmakterna kn\u00f6t fyra fredsavtal 1919 och det femte med Ottomanska riket 1920. De \u00f6vriga avtalen kn\u00f6ts med \u00d6sterrike, Ungern, Bulgarien och Tyskland. Fredavtalen namngavs enligt Paris f\u00f6rst\u00e4der. Avtalet med Tyskland fick sitt namn enligt platsen d\u00e4r det skrevs under, Versailles.<\/p>\n

Europas nya stater<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Fredsavtalet bef\u00e4ste slutet p\u00e5 tre kejsard\u00f6men. Dessa var \u00d6sterrike-Ungern, Tyskland och Ryssland. D\u00f6dsst\u00f6ten f\u00f6r det Ottomanska riket, som k\u00e4mpat p\u00e5 Tysklands sida, kom efter sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskriget 1919\u22121923. Turkiska v\u00e4ldet uppstod 29.10.1923. De nya sj\u00e4lvst\u00e4ndiga l\u00e4nderna i Europa var: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Dessutom uppdelades \u00d6sterrike-Ungern i tv\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater.<\/p>\n

Det centrala m\u00e5let med gr\u00e4nsjusteringarna vid Paris\u00b4 fredsunderhandlingar var att \u00e5tlyda r\u00e4tten till nationellt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande. Man str\u00e4vade efter att best\u00e4mma statsgr\u00e4nserna enligt spr\u00e5ket. \u00c4nd\u00e5 uppstod det flere undantag fr\u00e5n denna princip. I m\u00e5nga l\u00e4nder blev det kvar spr\u00e5kminoriteter som skulle ha velat h\u00f6ra till ett annat land enligt deras eget spr\u00e5k.<\/p>\n

I Tyskland upplevde man fredsf\u00f6rdraget som f\u00f6rnedrande.<\/span><\/p>\n

Tyskland var inte villigt att underteckna fredsf\u00f6rdraget, men var tvunget att g\u00f6r det d\u00e5 landet hade f\u00f6rlorat kriget. Tyskland upplevde gr\u00e4nsdragningarna och begr\u00e4nsningarna f\u00f6r bl.a. krigsmakten som or\u00e4ttvisa. Posen i \u00f6stra Tyskland och V\u00e4stpreussen ansl\u00f6ts till Polen. Den gamla tyska staden Danzig blev en fristad som inte h\u00f6rde till n\u00e5gon stat. Gr\u00e4nsjusteringarna skar av Tysklands landf\u00f6rbindelse till Ostpreussen som var en del av landet. Dessutom \u00f6vertog Litauen Memelomr\u00e5det som h\u00f6rt till Preussen. I landsbygden som omgav den tyska staden bodde i huvudsak litauer. Segrarmakternas planer var att \u00f6verl\u00e5ta omr\u00e5dets administration till Nationernas F\u00f6rbund.<\/p>\n

Nationernas F\u00f6rbund<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Nationernas F\u00f6rbunds m\u00f6te i Geneve i Schweiz. <\/em>Bild: Harlingue\/Roger Viollet\/Getty Images.<\/em><\/p>\n

Folkf\u00f6rbundspakten bifogades till fredsavtalet med Tyskland. Den som talade mest f\u00f6r grundandet av Nationernas F\u00f6rbund var USA:s president Woodrow Wilson. Han ans\u00e5g att den nya organisationen kunde vara ett forum f\u00f6r en fredlig l\u00f6sning av internationella konflikter. Wilson t\u00e4nkte ocks\u00e5 att organisationen kunde korrigera de missf\u00f6rh\u00e5llanden som klart uppst\u00e5tt i fredsavtalen p\u00e5 grund av kompromisser.<\/p>\n

F\u00f6rbundets f\u00f6rsta gemensamma plenum h\u00f6lls i Gen\u00e8ve 5.11.1920. USA ansl\u00f6t sig inte till organisationen. Tyskland godk\u00e4ndes som medlem 1926. Enligt Sovjetunionen var Nationernas F\u00f6rbund en sammanslutning f\u00f6r de kapitalistiska l\u00e4nderna. P\u00e5 1930-talet var Sovjetunionen berett att ansluta sig och godk\u00e4ndes som medlem 1934.<\/p>\n

\u00c5landsfr\u00e5gan tas upp i Nationernas F\u00f6rbund<\/span><\/strong><\/p>\n

Nationernas F\u00f6rbund l\u00f6ste konflikten mellan Sverige och Finland ang\u00e5ende \u00c5land till Finlands f\u00f6rdel. I beslutet ing\u00e5r det s.k. \u00c5landsf\u00f6rdraget som ber\u00f6r \u00f6arnas neutralitet samt f\u00f6rbudet att bef\u00e4sta \u00f6arna. F\u00f6rdraget skrevs under 20.10.1921. Finland ratificerade avtalet 28.1.1922. Ratificeringsdokumentet deponerades i Gen\u00e8ve 6.4.1922. Sovjetryssland som inte h\u00f6rde till Nationernas f\u00f6rbund togs inte med bland staterna som skrev under avtalet. \u00c5landsf\u00f6rdraget kompletterade avtalet fr\u00e5n 30.3.1856 mellan Frankrike, Storbritannien och Ryssland ber\u00f6rande \u00e5l\u00e4ndska \u00f6arna.<\/p>\n

Vilnius f\u00f6rblir Polskt<\/span><\/strong><\/p>\n

En konflikt om staden Vilnius och dess n\u00e4romr\u00e5de uppstod mellan de nya staterna Polen och Litauen. Av Vilnius inv\u00e5nare hade drygt h\u00e4lften, enligt 1916 \u00e5r folkbokf\u00f6ring, polska som modersm\u00e5l (54,7 %). Den n\u00e4stst\u00f6rsta befolkningsgruppen var judar (41,5 %). Staden och dess omgivning ansl\u00f6ts till Polen.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fredsavtalen efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget I januari 1919 b\u00f6rjade en konferens mellan segrarmakterna i Paris. D\u00e4r kom man \u00f6verens om den efterkrigstida v\u00e4rldsordningen. I konferensen deltog representanter f\u00f6r 27 nationer. I praktiken var det fyra l\u00e4nder som dikterade avtalen. Dessa var USA, Storbritannien, Frankrike och Italien. Gruppen leddes av USA:s president Woodrow Wilson. Premi\u00e4rminister Lloyd George […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":995,"parent":1457,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1460","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1460"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2566,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1460\/revisions\/2566"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1457"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/995"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}