{"id":1468,"date":"2017-11-23T15:21:00","date_gmt":"2017-11-23T13:21:00","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1468"},"modified":"2018-01-19T17:17:17","modified_gmt":"2018-01-19T15:17:17","slug":"utvecklandet-av-krigskonsten-i-skogsterrang-och-i-vinterforhallanden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vagen-till-vinterkriget\/utvecklandet-av-krigskonsten-i-skogsterrang-och-i-vinterforhallanden\/","title":{"rendered":"Utvecklandet av krigskonsten i skogsterr\u00e4ng och i vinterf\u00f6rh\u00e5llanden"},"content":{"rendered":"

\"\"Infanteriet framrycker i skogen. Bild: Krigsmuseet<\/em><\/p>\n

Anfall eller f\u00f6rsvar?<\/span><\/strong><\/p>\n

Utg\u00e5ngsl\u00e4get f\u00f6r utvecklandet av den finska krigskonsten var att strida mot en numer\u00e4rt \u00f6verl\u00e4gsen fiende. M\u00e5let var att utj\u00e4mna styrkef\u00f6rh\u00e5llandet med skickligare krigskonst och taktik. Man bed\u00f6mde att det kr\u00e4vdes anfallsbetonad verksamhet, vilket betydde bl.a. r\u00f6rlighet. P\u00e5 1930-talet uppstod en viss kritik mot anfallets f\u00f6rtr\u00e4fflighet. I Generalstaben bed\u00f6mde man att p\u00e5 Karelska n\u00e4set skulle f\u00f6rsvarsstrid vara viktigare \u00e4n anfallsstrid.<\/p>\n

Anv\u00e4ndningsprinciperna f\u00f6r Flyget och Marinen.<\/span><\/strong><\/p>\n

Engelska experter rekommenderade 1924 anfallsbetonad verksamhet f\u00f6r det finska Flygvapnet. F\u00f6ljaktligen skaffade man bombflyg. P\u00e5 1930- talet \u00f6vergick man till att betona f\u00f6rsvar, dvs. jaktflyg.<\/p>\n

Riksdagen stiftade 1927 en lag om Marinen. I den fastst\u00e4lldes Marinen grundanskaffningar. Anskaffningar som gjordes enligt den, skapade en flotta vars styrka p\u00e5minde om en sj\u00f6makt i miniatyrformat. Huvuddelen av medlen anv\u00e4ndes till tv\u00e5 pansarskepp. Fyra u-b\u00e5tar och fyra motortorpedb\u00e5tar skaffades ytterligare.<\/p>\n

Krigsh\u00f6gskolan och f\u00f6rh\u00e5llandena i Finland<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter grundandet av Krigsh\u00f6gskolan 1924 kunde den finska krigskonsten utvecklas. I skolan kunde man teoretiskt f\u00f6rdjupa sig i krigsf\u00f6ring i finska f\u00f6rh\u00e5llanden. M\u00e5nga officerare som genomg\u00e5tt den skolan fick genast kr\u00e4vande utvecklingsuppgifter. I Krigsh\u00f6gskolan f\u00f6rdjupade man sig i strid, i finsk terr\u00e4ng.<\/p>\n

I Finland utvecklades taktiken f\u00f6r strid i vinter- och skogsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/span>Utrustning transporteras med pulka i skogsterr\u00e4ng. Bild: Krigsmuseet.<\/em><\/p>\n

I utvecklandet landstridskrafternas taktik beaktade man \u00e5rstidernas och terr\u00e4ngens inverkan. Grunden f\u00f6r vintertaktiken skapades p\u00e5 1920-talet med experimentell verksamhet inom skyddsk\u00e5ren, gr\u00e4nsbevakningen och f\u00f6rsvarsv\u00e4sendet. P\u00e5 1930-talet f\u00f6rdjupade man sig i strid i skogsterr\u00e4ng. F\u00f6rutom vapnens inverkan unders\u00f6kte man under m\u00e5nga \u00e5r, genom experiment, skogens inverkan p\u00e5 taktiken. F\u00f6re vinterkriget hade landstridskrafternas hela stampersonal i f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet f\u00f6rdjupat sig i hur skogsterr\u00e4ngen p\u00e5verkar truppernas taktik.<\/p>\n

Tv\u00e5 b\u00f6cker publicerades om verksamhet i vinterf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/span><\/strong><\/p>\n

De centrala resultaten av vinterexperimenten dokumenterades i det tv\u00e5 b\u00f6ckerna som utkom 1929, Handboken om vinterkrigsf\u00f6ring och Vintertaktik. I handboken behandlas tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt. B\u00e5da b\u00f6ckerna st\u00e4mplades enligt svensk modell som hemliga. Resultaten och slutsatserna efter 1930-talets f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet i skogsterr\u00e4ng hann man inte dokumentera som reglementen eller direktiv f\u00f6re vinterkriget. Major T.V. Viljanens bok om erfarenheter i skogsstrid utkom 1938. Den baserade sig p\u00e5 erfarenheter av skogsstrider under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r vinterkrigets taktik skapades genom experimentell verksamhet.<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/span>Infanteriet framrycker p\u00e5 skidor och med pulka i skogen under vinterstridsutbildning arrangerad av Skyddsk\u00e5ren. Bild: Krigsmuseet.<\/em><\/p>\n

Genom att f\u00f6rdjupa sig i truppernas verksamhet i skogsterr\u00e4ng under alla \u00e5rstider skapades f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r den finska vinterkrigstaktiken. Genom att beakta de finska f\u00f6rh\u00e5llandena kunde man utveckla utrustning som l\u00e4mpar sig f\u00f6r skogsstrider. Verksamheten i v\u00e4gl\u00f6s terr\u00e4ng vintertid underl\u00e4ttades av t\u00e4lt som kunde uppv\u00e4rmas, h\u00e4stdragna f\u00e4ltk\u00f6k samt skidor och pulkor. Sn\u00f6dr\u00e4kterna f\u00f6rb\u00e4ttrade kamoufleringen vintertid. Marschkompasserna gjorde det l\u00e4ttare att orientera i terr\u00e4ngen b\u00e5de sommar- och vintertid. Maskinpistolen var ett utm\u00e4rkt vapen i skogsterr\u00e4ng under alla \u00e5rstider. S\u00e5dana borde ha funnits flere stycken i varje infanterigrupp.<\/p>\n

\"\"
\nEtt f\u00e4ltk\u00f6k lastas ombord i en t\u00e5gvagn. Bild: Krigsmuseet<\/em><\/p>\n

Vinterkrigstaktiken uppstod under kriget<\/span><\/strong><\/p>\n

Utvecklingsarbetet mellan v\u00e4rldskrigen ang\u00e5ende truppernas verksamhet i skogsterr\u00e4ng skapade f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r finnarnas betydelsefulla segrar vid frontavsnittet mellan Ishavet och Ladoga. Fiendetrupper tr\u00e4ngde sig in i Finland i v\u00e4garnas riktning. Fiendetruppernas kontakter br\u00f6ts med kringg\u00e5ende r\u00f6relser genom v\u00e4gl\u00f6s terr\u00e4ng. Att f\u00e5r fienden i en \u201dmotti\u201d blev ett k\u00e4nnetecken f\u00f6r den finska vinterkrigstaktiken. I skuggan av mottinas uppkomst, f\u00f6rblev n\u00e5gra mottistrider, som varade \u00e4nda till krigets slut. S\u00e5 skedde norr om Ladoga och i Kuhmo.<\/p>\n

P\u00e5 den viktigaste krigssk\u00e5deplatsen fanns ett t\u00e4tt v\u00e4gn\u00e4t och stora f\u00e4lt. I en s\u00e5dan terr\u00e4ng kunde fienden v\u00e4l utnyttja sin \u00f6verl\u00e4gsenhet vad materiel och manskap betr\u00e4ffar. Det var sv\u00e5rt att best\u00e4mma s\u00e4rskilda drag f\u00f6r den finska taktiken p\u00e5 N\u00e4set under vinterkriget.<\/p>\n

Skogarnas betydelse f\u00f6r truppernas sammans\u00e4ttning.<\/span><\/p>\n

\"\"En f\u00f6rpost \u00f6verraskar fiendens spaningspatrull under en vinterman\u00f6ver arrangerad av Skyddsk\u00e5ren. F\u00f6rposten \u00e4r bev\u00e4pnad med maskinpistoler. Bild: Krigsmuseet.<\/em><\/p>\n

F\u00e4ltarm\u00e9ns f\u00f6rdelning dvs. truppernas, divisionernas, regementenas, bataljonernas, kompaniernas och plutonernas sammans\u00e4ttningar var enligt europeiska f\u00f6rebilder. De finska truppernas bev\u00e4pning var \u00e4nd\u00e5 b\u00e5de numer\u00e4rt och kvalitativt svagare \u00e4n deras f\u00f6rebilder. Ett finskt s\u00e4rdrag var att maskinpistolen var ett vapen i infanterigruppen. Detta grundade sig p\u00e5 att det var korta stridsavst\u00e5nd i t\u00e4t terr\u00e4ng s\u00e5som skog.<\/p>\n

Finland saknade pansarvapenslaget<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"En Vickers-pansarvagn p\u00e5 Karelska n\u00e4set under en krigs\u00f6vning i augusti 1939. SA-bild.<\/em><\/p>\n

Finland saknade i praktiken helt pansarvapenslaget. Bed\u00f6mningen var att pansarvagnen l\u00e4mpade sig illa f\u00f6r den finska terr\u00e4ngen. Redan p\u00e5 1920-talet f\u00e4ste man dock uppm\u00e4rksamhet vid det att det p\u00e5 Karelska n\u00e4set fanns omr\u00e5den som l\u00e4mpade sig f\u00f6r pansarvagnar.<\/p>\n

De pansarvagnar som skaffades i slutet av 1930- talet var planerade att anv\u00e4ndas fr\u00e4mst som infanteriets hj\u00e4lpvapenslag. \u00c5r 1933 b\u00f6rjade man f\u00f6rdjupa sig i fr\u00e5gan om pansarv\u00e4rnet. F\u00f6re vinterkrigets utbrott hade man best\u00e4mt i hurudan organisation de anskaffade pansarv\u00e4rnsvapnen skulle anv\u00e4ndas men vapenanskaffningarna blev inte alls fullbordade.<\/p>\n

Luftv\u00e4rnet och gasstridsmedel.<\/span><\/strong><\/p>\n

P\u00e5 1920- talet bed\u00f6mde man att den t\u00e4ckta terr\u00e4ngen skulle ge skydd \u00e5t infanteriet och kavalleriet mot luftangrepp. Artilleriet och underh\u00e5llet skulle speciellt under marscherna vara utsatta f\u00f6r luftangrepp. Under 1930-talet f\u00f6rdjupade man sig \u00e4ven i hotet fr\u00e5n luften. Vid slutet av \u00e5rtiondet b\u00f6rjade man utveckla luftv\u00e4rnet och st\u00e4lla upp luftv\u00e4rnstrupper.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om gasstridsmedel var aktuell redan p\u00e5 1920- talet och under hela f\u00f6ljande \u00e5rtiondet trodde man att anfallaren skulle anv\u00e4nda gasstridsmedel.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Infanteriet framrycker i skogen. Bild: Krigsmuseet Anfall eller f\u00f6rsvar? Utg\u00e5ngsl\u00e4get f\u00f6r utvecklandet av den finska krigskonsten var att strida mot en numer\u00e4rt \u00f6verl\u00e4gsen fiende. M\u00e5let var att utj\u00e4mna styrkef\u00f6rh\u00e5llandet med skickligare krigskonst och taktik. Man bed\u00f6mde att det kr\u00e4vdes anfallsbetonad verksamhet, vilket betydde bl.a. r\u00f6rlighet. P\u00e5 1930-talet uppstod en viss kritik mot anfallets f\u00f6rtr\u00e4fflighet. I […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1053,"parent":1447,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1468","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1468","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1468"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1468\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2454,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1468\/revisions\/2454"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1447"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/1053"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1468"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}