{"id":1471,"date":"2017-11-23T15:23:12","date_gmt":"2017-11-23T13:23:12","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1471"},"modified":"2018-01-19T17:19:19","modified_gmt":"2018-01-19T15:19:19","slug":"skogen-och-vintern","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vagen-till-vinterkriget\/utvecklandet-av-krigskonsten-i-skogsterrang-och-i-vinterforhallanden\/skogen-och-vintern\/","title":{"rendered":"Skogen och vintern"},"content":{"rendered":"

Utvecklandet av utrustningen<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Skyddsk\u00e5rister p\u00e5 j\u00e4gar\u00f6vning (sissil\u00e4ger). I bakgrunden syns ett uppv\u00e4rmbart t\u00e4lt. Bild: Krigsmuseet.<\/em><\/p>\n

I arm\u00e9n p\u00e5b\u00f6rjades 1923 en omfattande f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet om vinterkrigsf\u00f6ring. \u00c5ret innan hade varje man enligt infanteriregementenas och j\u00e4garbataljonernas fredstida mobiliseringsstyrka \u00e5t varje man skaffat skidor. F\u00e4ltk\u00f6ken utvecklades under 1920-talet. Kompassriktningen var viktig d\u00e5 man r\u00f6rde sig i skogen. Den finska marschkompassen utvecklades enligt krigsmaktens \u00f6nskan. F\u00f6rs\u00f6k med strid i skogsterr\u00e4ng fortsatte p\u00e5 1930-talet och p\u00e5 basen av resultaten utvecklades bl.a. pulkan och t\u00e4lt m\/36 vilket kunde uppv\u00e4rmas och dessutom togs sn\u00f6dr\u00e4kter i bruk.<\/p>\n

\"\"En kadett i en orienteringst\u00e4vling. I handen har han en marschkompass. Bild: Krigsmuseet.<\/em><\/p>\n

Strid i skogsterr\u00e4ng ans\u00e5gs till en b\u00f6rjan vara strid under s\u00e4rf\u00f6rh\u00e5llanden<\/span><\/strong><\/p>\n

I de f\u00f6rsta direktiven som gavs ut ans\u00e5g man att strid i skog var strid under speciella f\u00f6rh\u00e5llanden. Man avs\u00e5g att skogen gav ett gott skydd mot att det var sv\u00e5rare att leda trupper i skogen. Effekten av artilleriets eldkraft ans\u00e5gs vara liten. I ett anfall skulle infanteriet r\u00f6ra sig ljudl\u00f6st. Anstormningen skulle b\u00f6rja utan eld\u00f6ppning. Som avslutning p\u00e5 anstormningen skulle fienden tillintetg\u00f6ras med bajonetterna. Enligt ett reglemente fr\u00e5n slutet av 1920- talet kr\u00e4vdes att artilleriets eldledning skulle f\u00f6lja med infanteriet i skogen.<\/p>\n

Lovs\u00e5ngen till skogsstrid<\/span><\/strong><\/p>\n

I skrifter fr\u00e5n 1930-talet kommer det allt oftare fram hur bra den finska skogsterr\u00e4ngen l\u00e4mpar sig f\u00f6r anfallsstrid. Major K. Savonius (senare Savonjousi) h\u00f6ll 1934 ett f\u00f6redrag f\u00f6r Finska Krigsvetenskapliga Samfundet om hur vi skulle f\u00e5 en arm\u00e9 med egna s\u00e4rdrag. Hans \u00e5sikt var att en finsk trupp skulle utbildas till att kunna r\u00f6ra sig obehindrad i t\u00e4t skogsterr\u00e4ng. Dessutom skulle utrustningen l\u00e4mpa sig v\u00e4l f\u00f6r skogen.<\/p>\n

Motst\u00e5ndet mot strid i skog<\/span><\/strong><\/p>\n

Alla officerare godk\u00e4nde inte anfallsverksamhet i skogsterr\u00e4ng. Ledandet av trupper, sambandet mellan infanteriets r\u00f6relse och artilleriets eldkraft skulle vara sv\u00e5rt att f\u00f6rverkliga i skogen. De som f\u00f6rordade skogsstrid medgav sv\u00e5righeterna och konstaterade att anfall i \u00f6ppen terr\u00e4ng var l\u00e4ttare. Denna gynnade \u00e4nd\u00e5 den som hade materiellt \u00f6vertag d.v.s. starkt artilleri, m\u00e5ngfald av granatkastare och pansarvagnar.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Utvecklandet av utrustningen Skyddsk\u00e5rister p\u00e5 j\u00e4gar\u00f6vning (sissil\u00e4ger). I bakgrunden syns ett uppv\u00e4rmbart t\u00e4lt. Bild: Krigsmuseet. I arm\u00e9n p\u00e5b\u00f6rjades 1923 en omfattande f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet om vinterkrigsf\u00f6ring. \u00c5ret innan hade varje man enligt infanteriregementenas och j\u00e4garbataljonernas fredstida mobiliseringsstyrka \u00e5t varje man skaffat skidor. F\u00e4ltk\u00f6ken utvecklades under 1920-talet. Kompassriktningen var viktig d\u00e5 man r\u00f6rde sig i skogen. Den finska […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1050,"parent":1468,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1471","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1471","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1471"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1471\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2458,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1471\/revisions\/2458"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1468"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/1050"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1471"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}