{"id":1475,"date":"2017-11-23T15:28:14","date_gmt":"2017-11-23T13:28:14","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1475"},"modified":"2018-01-19T17:30:57","modified_gmt":"2018-01-19T15:30:57","slug":"taktiken-om-strid-i-skogsterrang","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vagen-till-vinterkriget\/utvecklandet-av-krigskonsten-i-skogsterrang-och-i-vinterforhallanden\/taktiken-om-strid-i-skogsterrang\/","title":{"rendered":"Taktiken om strid i skogsterr\u00e4ng"},"content":{"rendered":"

Generalstaben l\u00e4t unders\u00f6ka eldverkan av olika vapen i skogsterr\u00e4ng<\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt svensk modell utgav Generalstaben en order 1934, om f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet f\u00f6r utredningen om olika vapensystems eldverkan i skogsf\u00f6rh\u00e5llanden. F\u00f6rs\u00f6ksprogrammet som var gjort f\u00f6r ett gev\u00e4rskompani, inneh\u00f6ll experimentell verksamhet f\u00f6r unders\u00f6kandet av eldverkan. Med experimenten ville man f\u00e5 fram hur eldverkan i skog fungerar i anfall respektive f\u00f6rsvar.<\/p>\n

Till forskningen h\u00f6rde bl.a. hur elden fr\u00e5n granatkastare och direktskjutande vapen p\u00e5verkar t\u00e4ckta maskingev\u00e4rsn\u00e4sten. Samtidigt unders\u00f6kte man ocks\u00e5 transporterande av l\u00e4tt maskingev\u00e4r, g\u00e5ende i eldst\u00e4llning samt dess eldverkan i skogen. Till f\u00f6rs\u00f6ksprogrammet h\u00f6rde 43 olika prov. Tv\u00e5 veckor var reserverade f\u00f6r proven, inklusive f\u00f6rberedelserna.<\/p>\n

Truppernas r\u00f6rlighet i skogen som forskningsobjekt<\/span><\/strong><\/p>\n

Chefen f\u00f6r Krigsmakten beordrade i sin utbildningsorder 1935 Arm\u00e9k\u00e5ren d.v.s. den fredstida arm\u00e9n att f\u00f6rdjupa sig i f\u00f6ljande \u00e4mne: \u201dOrganiserad \u00f6vning i st\u00f6rre enheters framryckning i skogsterr\u00e4ng\u201d. Dessutom fick Arm\u00e9k\u00e5ren i uppgift att ordna p\u00e5 sommaren en f\u00f6rs\u00f6ks\u00f6vning f\u00f6r en trupp av regementsstorlek i framryckning i skogsterr\u00e4ng. Speciellt skulle man uppm\u00e4rksamma \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r bibeh\u00e5llandet av riktningen, uppr\u00e4tth\u00e5llandet av kontakterna och de olika truppernas behov av utrymme samt de mest \u00e4ndam\u00e5lsenliga framryckningsformationerna. F\u00f6rs\u00f6ksverksamheten 1935 blev anspr\u00e5ksl\u00f6s.<\/p>\n

I utbildningsordern \u00e5r 1936 beordrade Chefen f\u00f6r Krigsmakten Arm\u00e9k\u00e5ren att utreda f\u00f6ljande saker:<\/p>\n

    \n
  1. Vilka \u00e4r \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att bibeh\u00e5lla riktningen och uppr\u00e4tth\u00e5lla kontakterna?<\/li>\n
  2. De olika truppernas mest \u00e4ndam\u00e5lsenliga framryckningsformationer, vilka naturligtvis kan v\u00e4xla efter omst\u00e4ndigheterna.<\/li>\n
  3. Behovet av bredd och djup f\u00f6r de olika trupperna i skogen.<\/li>\n
  4. Hur ordnas en systematisk framryckning med beaktande av olika enheters kvalitativa m\u00e5l?<\/li>\n
  5. Tidsbehovet f\u00f6r de olika grupperingsformationerna a) om framryckningen sker utan fiendens st\u00f6rning och b) om fiendens enskilda patruller st\u00f6r framryckningen.<\/li>\n<\/ol>\n

    Anfallsstrid i skogsterr\u00e4ng som forskningsobjekt<\/span><\/strong><\/p>\n

    Enligt utbildningsordern 1937 skulle Arm\u00e9k\u00e5ren forts\u00e4tta f\u00f6rs\u00f6ken med krigstida regementenas, bataljonernas och kompaniernas r\u00f6rlighet i skogen. Dessutom skulle arm\u00e9k\u00e5ren utreda regementets m\u00f6jlighet till anfallsstrid i skogen.<\/p>\n

    Utg\u00e5ngsl\u00e4get skulle vara en relativt stark fiende som g\u00e5tt i tillf\u00e4llig f\u00f6rsvarsst\u00e4llning vid frontalt m\u00f6te.<\/p>\n

    V\u00e4gbygge i skogen<\/span><\/strong><\/p>\n

    I utbildningsordern av 1937 beordrades Arm\u00e9k\u00e5ren till f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet med byggandet av v\u00e4gar i sv\u00e5rforcerad skogsterr\u00e4ng. Med f\u00f6rs\u00f6ken ville man utreda m\u00f6jligheterna f\u00f6r underh\u00e5llet av trupper som framrycker i skogsterr\u00e4ng. Speciellt ville man utreda hur mycket tid som beh\u00f6vdes f\u00f6r v\u00e4gbyggena. Generalstaben f\u00f6rutsatte att b\u00e5de pionj\u00e4rer och infanterister skulle delta i f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten.<\/p>\n

    Goda erfarenheter av truppernas r\u00f6rlighet i skogen<\/span><\/strong><\/p>\n

    Tavastlands kavalleriregemente och J\u00e4garbataljon 1, vilka var underst\u00e4llda Kavalleribrigaden, utf\u00f6rde f\u00f6rs\u00f6k i skogsterr\u00e4ng med framryckande bataljon och kompani sommaren 1937. Kavalleriet steg av h\u00e4starna f\u00f6re framryckningen. Truppernas framryckning i skogen lyckades v\u00e4l med ringa \u00f6vning. Kavalleribrigadens kommend\u00f6r generalmajor G.F. Palmroth var n\u00f6jd med erfarenheterna.<\/p>\n

    F\u00f6rs\u00f6k med strid i skogsterr\u00e4ng gjordes b\u00e5de p\u00e5 sommaren och p\u00e5 vintern<\/span><\/strong><\/p>\n

    Forskning om skogens inverkan p\u00e5 marsch hade gjorts av 3 Divisionen redan p\u00e5 sommaren 1936. F\u00f6ljande \u00e5r fortsatte man med f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten b\u00e5de p\u00e5 sommaren och p\u00e5 vintern. Divisionskommend\u00f6ren generalmajor J. Heiskanen konstaterade i sin redog\u00f6relse att i skogen b\u00f6r man framrycka r\u00e4tlinjigt, f\u00f6r att b\u00e4st undvika korsandet av varandras rutter.<\/p>\n

    P\u00e5 basen av f\u00f6rs\u00f6ken med hans truppf\u00f6rband definierade han principerna f\u00f6r ett anfall i skogsterr\u00e4ng. Spaningen skulle riktas mot anfallsm\u00e5let i tillr\u00e4ckligt god tid. Man skulle inte gruppera sig i anfallsformation f\u00f6r tidigt, speciellt inte i vinterf\u00f6rh\u00e5llanden. Vid framryckning i bred formation m\u00e5ste f\u00f6r m\u00e5nga man dra upp sp\u00e5r, vilket var anstr\u00e4ngande.<\/p>\n

    Skogarna f\u00f6rsv\u00e5rade artilleriets verksamhet<\/span><\/strong><\/p>\n

    BILD Artilleriregemente 1 p\u00e5 en vinterman\u00f6ver i Perkj\u00e4rvi. Bild: Krigsmuseet.<\/em><\/p>\n

    Enligt Heiskanen var det sv\u00e5rt att anv\u00e4nda sig av omedelbart artillerist\u00f6d vid anfall. Vid anfall i skogen framryckte infanteriet f\u00f6r n\u00e4ra fienden f\u00f6re anstormningen. F\u00f6rberedande eldverkan skulle delvis komma \u00f6ver det egna infanteriet. Enligt Heiskanen skulle man anv\u00e4nd granatkastare f\u00f6r infanteriets omedelbara eldunderst\u00f6d. Med dessa kunde man skjuta n\u00e4rmare de egna trupperna. Artilleriet skulle anv\u00e4ndas mot fiendens reserver och artillerist\u00e4llningar.<\/p>\n

    Bruket av maskingev\u00e4r f\u00f6rsv\u00e5rades i skogen<\/span><\/strong><\/p>\n

    Enligt divisionens redog\u00f6relse kunde de egna maskingev\u00e4ren inte ge eldunderst\u00f6d \u00e5t anfallande infanterister. Maskingev\u00e4ren l\u00e4mpades sig b\u00e4ttre f\u00f6r att skydda flankerna. \u00c5 andra sidan skyddade skogen ocks\u00e5 det egna infanteriet fr\u00e5n fiendens maskingev\u00e4rseld.<\/p>\n

    H\u00e4gglund fortsatte med f\u00f6rs\u00f6ken i skogsterr\u00e4ng<\/span><\/strong><\/p>\n

    Generalmajor W. H\u00e4gglund, kommend\u00f6r f\u00f6r 2. Divisionen var missn\u00f6jd med truppf\u00f6rbandens f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet. F\u00f6rs\u00f6k hade inte gjort tillr\u00e4ckligt. Dessutom var de erh\u00e5llna resultaten i konflikt med varandra. Det var sv\u00e5rt att dra n\u00e5gra slutsatser. I november gav H\u00e4gglund skriftliga direktiv till truppf\u00f6rbanden att forts\u00e4tta med f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten med strid i skogsterr\u00e4ng.<\/p>\n

    Arm\u00e9k\u00e5ren p\u00e5b\u00f6rjade utarbetandet av direktiv f\u00f6r strid i skogsterr\u00e4ng<\/span><\/strong><\/p>\n

    I sitt eget utl\u00e5tande konstaterade kommend\u00f6ren f\u00f6r Arm\u00e9k\u00e5ren, j\u00e4garofficer generall\u00f6jtnant H. \u00d6hquist att p\u00e5 basen av erfarenheterna skulle man p\u00e5b\u00f6rja skrivandet av direktiv f\u00f6r strid i skogsterr\u00e4ng. F\u00f6rs\u00f6ksresultaten skulle skickas till kapten T.V. Viljanen. Reglementet f\u00f6r strid i skogsterr\u00e4ng utkom inte f\u00f6re Vinterkriget.<\/p>\n

    Viljanen publicerade sina forskningsresultat om f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets skogsstrider 1938 i Argona. I bokens f\u00f6rord konstaterade han att en av arm\u00e9ns viktigaste uppgifter \u00e4r att h\u00f6ja kunskapen om strid i skogsterr\u00e4ng till s\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5 som m\u00f6jligt. Enligt honom skulle man i truppernas organisation beakta skogsstrid. Viljanen ans\u00e5g att anfallsm\u00f6jligheterna i skog f\u00f6r en tekniskt underl\u00e4gsen arm\u00e9 var de b\u00e4sta m\u00f6jliga.<\/p>\n

    Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Generalstaben l\u00e4t unders\u00f6ka eldverkan av olika vapen i skogsterr\u00e4ng Enligt svensk modell utgav Generalstaben en order 1934, om f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet f\u00f6r utredningen om olika vapensystems eldverkan i skogsf\u00f6rh\u00e5llanden. F\u00f6rs\u00f6ksprogrammet som var gjort f\u00f6r ett gev\u00e4rskompani, inneh\u00f6ll experimentell verksamhet f\u00f6r unders\u00f6kandet av eldverkan. Med experimenten ville man f\u00e5 fram hur eldverkan i skog fungerar i anfall respektive […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":1052,"parent":1468,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1475","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1475","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1475"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1475\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2465,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1475\/revisions\/2465"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1468"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/1052"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1475"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}