{"id":1551,"date":"2017-11-23T22:39:26","date_gmt":"2017-11-23T20:39:26","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1551"},"modified":"2018-04-23T22:17:34","modified_gmt":"2018-04-23T19:17:34","slug":"vinterkrigets-politik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vinterkrigets-politik\/","title":{"rendered":"Vinterkrigets politik"},"content":{"rendered":"

Finland blev redan p\u00e5 h\u00f6sten 1939 m\u00e5l f\u00f6r hela v\u00e4rldens uppm\u00e4rksamhet<\/span><\/strong><\/p>\n

Tyskland anf\u00f6ll 1.9.1939 Polen. Detta ledde till att Frankrike och Storbritannien proklamerade krig mot Tyskland. Det nyligen utbrutna storkrigets h\u00e4ndelser var \u00e4nd\u00e5 ringa under hela vinterkriget.<\/p>\n

De f\u00f6rsta representanterna f\u00f6r de internationella medierna anl\u00e4nde till Finland redan p\u00e5 h\u00f6sten 1939, efter att underhandlingarna mellan Sovjetunionen och Finland b\u00f6rjat i Moskva p\u00e5 Sovjetiskt initiativ.<\/p>\n

Ute i v\u00e4rlden f\u00f6rmedlades information om Finlands framg\u00e5ngsrika kamp mot \u00f6vermakten<\/span><\/strong><\/p>\n

Antalet representanter f\u00f6r utl\u00e4ndska medier i Finland \u00f6kade efter Sovjetunionens anfall 30.11.1939. Statsr\u00e5dets informationscentral och H\u00f6gkvarterets propagandaavdelning hj\u00e4lpte de internationella tidningsredakt\u00f6rerna och radioreportrarna i deras arbete. Informationscentralen och propagandaavdelningen kontrollerade ocks\u00e5 rapporteringen. Enligt propagandaavdelningen fanns det i januari som mest \u00f6ver hundra utl\u00e4ndska journalister.<\/p>\n

Den allm\u00e4nna opinionen i v\u00e4stmakterna var p\u00e5 Finlands sida<\/span><\/strong><\/p>\n

Under hela vinterkriget var krigsh\u00e4ndelserna mellan Tyskland och v\u00e4stmakterna ringa. Vinterkriget f\u00f6rblev i den v\u00e4sterl\u00e4ndska pressens rubriker och radionyheter. De dagliga nyheterna om Finlands lyckade avv\u00e4rjningsstrider p\u00e5verkade delvis den allm\u00e4nna opinionen. Den p\u00e5verkade speciellt de brittiska och franska regeringarnas attityder ang\u00e5ende hj\u00e4lpen till Finland.<\/p>\n

Sovjetunionens anfall 30.11.1939 \u00f6verraskade den finska regeringen<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/span><\/p>\n

Eljas Erkko<\/em>. <\/em>Plats och tid obekenta. SA-bild<\/em><\/p>\n

Statsminiester A. K. Cajanders utrikespolitik hamnade i en \u00e5terv\u00e4ndgr\u00e4nd den 30 november 1939. Regeringens utrikesminister var Eljas Erkko.\u00a0 Sovjetunionens anfall mot Finland upplevdes konkret ocks\u00e5 i huvudstaden Helsingfors, som bombades av sovjetflyget genast under krigets f\u00f6rsta dag.<\/p>\n

Regeringen fick f\u00f6rtroende av riksdagen<\/span><\/strong><\/p>\n

Regeringen hade informerat riksdagen om h\u00f6stens underhandlingar i Moskva. Riksdagen hade i princip godk\u00e4nt regeringens linjedragning. Riksdagen behandlade under krigets f\u00f6rsta dag regeringens tillk\u00e4nnagivande ang\u00e5ende regeringens aktioner och utvecklingen som ledde till krigets utbrott. Plenumet h\u00f6lls i Folkets hus i Vallg\u00e5rd bakom lyckta d\u00f6rrar. Regeringen fick riksdagens enh\u00e4lliga f\u00f6rtroende.<\/p>\n

Rytis regering ersatte Cajanders regering 1.12.1939<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter f\u00f6rtroendeomr\u00f6stningen b\u00f6rjade Finland str\u00e4va efter fred. S\u00e5som f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rd byttes landets regering. En ny regering bildades 1.12.1939. Statsminister blev direkt\u00f6ren f\u00f6r Finlands Bank Risto Ryti och utrikesminister blev ordf\u00f6randen f\u00f6r socialdemokratiska partiet V\u00e4in\u00f6 Tanner. Han hade varit finansminister i f\u00f6reg\u00e5ende regering. Som f\u00f6rsvarsminister fortsatte Juho Niukkanen fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ende regering. Han var en viktig person i agrarf\u00f6rbundet. J. K. Paasikivi blev minister utan portf\u00f6lj i regeringen. Han var Finlands ambassad\u00f6r i Stockholm. Riksdagen evakuerades 1.12 till hemlig ort. Det var Kauhajoki.<\/p>\n

Sverige avf\u00e4rdade sitt deltagande i \u00c5lands f\u00f6rsvar<\/span><\/strong><\/p>\n

Samma dag som regeringen bildades besl\u00f6t den att v\u00e4nda sig till Sverige och be om milit\u00e4r hj\u00e4lp med att f\u00f6rsvara \u00c5land. En muntlig beg\u00e4ran framst\u00e4lldes till Sveriges ambassad\u00f6r i Helsingfors. Sverige avf\u00e4rdade beg\u00e4ran. Landet h\u00f6ll fast vid sin neutralitet. Sverige kunde hj\u00e4lpa Finland endast genom att s\u00e4lja vapen och genom att s\u00e4nda frivilliga.<\/p>\n

Finland och Sverige hade kommit \u00f6verens i januari 1939 om principerna ang\u00e5ende ett gemensamt f\u00f6rsvar av \u00c5land. Man hade kommit till ett avtal efter sv\u00e5ra f\u00f6rhandlingar. Ett slutligt godk\u00e4nnande av avtalet f\u00f6rutsatte vissa villkor, som inte blev realiserade f\u00f6re vinterkriget.<\/p>\n

I februari proklamerade Sverige p\u00e5 nytt att landet inte deltar i kriget<\/span><\/strong><\/p>\n

I slutet av februari 1940 offentliggjorde Sverige konungens proklamation. I proklamationen meddelade kung Gustav V att Sverige h\u00e5ller fast vid sin tidigare st\u00e5ndpunkt, att Finland inte kan r\u00e4kna med svensk intervention. Proklamationen sl\u00e4ckte det sista hoppet om att Finland skulle f\u00e5 regulj\u00e4ra trupper fr\u00e5n Sverige. Samtidigt hade Mannerheimlinjen brustit p\u00e5 Karelska n\u00e4set.<\/p>\n

Sovjetunionen avf\u00e4rdade i december finska regeringens kontaktf\u00f6rs\u00f6k<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/span>Sovjetunionen grundade 2.12.1939 Finlands folkfrontsregering i Terijoki. Den och Sovjetunionen skrev f\u00f6ljande dag under att avtal om \u00f6msesidig hj\u00e4lp och v\u00e4nskap. Avtalet skrevs under av folkkommissarien f\u00f6r utrikes\u00e4renden Vjat\u0161eslav Molotov. Bakom honom ordf\u00f6randen f\u00f6r folkfrontsregeringen O V Kuusinen. Till v\u00e4nster om Stalin folkkommissarien f\u00f6r f\u00f6rsvaret Kliment Voro\u0161ilov och chefen f\u00f6r Leningrads kommunistiska parti Andrei \u017ddanov.
\n<\/em>Photo 12 \/UIG\/Getty Images.<\/em><\/p>\n

Den nya regeringens m\u00e5l var att \u00e5terst\u00e4lla freden. Till f\u00f6rs\u00f6ken att via Sverige f\u00e5 i g\u00e5ng underhandlingar med Sovjetunionen avf\u00e4rdades tv\u00e4rt 4.12. Sovjetunionen v\u00e4grade att underhandla med Finland. Underhandlingar var m\u00f6jliga endast med Folkregeringen i Terijoki som leddes av O. V. Kuusinen. Tv\u00e5 dagar tidigare hade Sovjetunionen med samma motivering f\u00f6rkastat ett medlingsf\u00f6rslag fr\u00e5n USA.<\/p>\n

Finland v\u00e4nde sig i b\u00f6rjan av december ocks\u00e5 till Ungern med beg\u00e4ran om att landet skulle utnyttja sitt inflytande f\u00f6r att f\u00e5 Tyskland till fredsm\u00e4klare. Tyskland h\u00f6ll fast vid sin tidigare st\u00e5ndpunkt, som landet visat redan under de extra \u00f6vningarna om nonintervention i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Finland och Sovjetunionen.<\/p>\n

Utrikesminister Tanner f\u00f6rs\u00f6kte \u00e4nnu 15.12 komma till underhandlingar med Sovjetunionen genom ett radiotal riktat till utrikesminister Molotov. M\u00e5ngen ans\u00e5g \u00e4nd\u00e5 att talet inneh\u00f6ll mera beskyllningar \u00e4n f\u00f6rlikningar. Det kom aldrig n\u00e5got svar.<\/p>\n

Finlands regering v\u00e4nde sig till Nationernas F\u00f6rbund<\/span><\/strong><\/p>\n

Finlands regering besl\u00f6t 3.12 att v\u00e4nda sig ocks\u00e5 till Nationernas F\u00f6rbund redan innan man fick n\u00e5got svar fr\u00e5n Sovjetunionen. Man bad f\u00f6rbundet behandla Sovjetunionens anfall.\u00a0 Nationernas F\u00f6rbund behandlade saken i en anda som favoriserade Finland.\u00a0 Hj\u00e4lpen till Finland blev dock helt beroende av de enskilda staternas beslut. Nationernas F\u00f6rbunds r\u00e5d besl\u00f6t vid sitt m\u00f6te 14.12 att utesluta Sovjetunionen.\u00a0 Detta st\u00e4mde inte \u00f6verens med de finska m\u00e5ls\u00e4ttningarna. Finland deltog inte i omr\u00f6stningen.<\/p>\n

I slutet av december v\u00e4nde sig Finland till v\u00e4stmakterna<\/span><\/strong><\/p>\n

Finland v\u00e4nde sig i slutet av december till v\u00e4stmakterna f\u00f6r att f\u00e5 milit\u00e4r hj\u00e4lp. Utrikesministern s\u00e4nde 22.12.1939 hemliga telegram till Finlands ambassad\u00f6rer i Frankrike och Storbritannien. Telegrammens inneh\u00e5ll var inte entydigt. D\u00e4r \u201df\u00e4ste man ambassad\u00f6rernas uppm\u00e4rksamhet\u201d vid behovet av milit\u00e4r hj\u00e4lp. Parisambassad\u00f6ren Harri Holma skred omedelbart energiskt till verket f\u00f6r att f\u00e5 milit\u00e4r hj\u00e4lp. Londonambassad\u00f6ren G. A. Gripenberg tolkade telegrammet annorlunda, och han var passivare.<\/p>\n

Riksdagen hade redan den 10 december gett ut en offentlig v\u00e4djan. I den konstaterades att Finland k\u00e4mpade f\u00f6r hela m\u00e4nsklighetens gemensamma sak. Enligt v\u00e4djan hade Finland r\u00e4tt, att som den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationens f\u00f6rpost f\u00f6rv\u00e4nta sig hj\u00e4lp av andra civiliserade stater.<\/p>\n

Prelimin\u00e4ra fredsunderhandlingar b\u00f6rjade i Stockholm i slutet av januari<\/span><\/strong><\/p>\n

I slutet av januari fick man kontakt med Moskva via Sovjetunionens ambassad\u00f6r i Stockholm Aleksandra Kollontai. Hella Wuolijoki fick kontakt med henne och p\u00e5b\u00f6rjade samtalen. \u00a0Wuolijoki \u00e5kte till Stockholm befullm\u00e4ktigad av utrikesminister Tanner. Moskva meddelade Kollontai 27.1.1940 att Moskva i princip var redo f\u00f6r samtal med Rytis och Tanners regering.<\/p>\n

Finska regeringens tv\u00e5 alternativ<\/strong><\/span><\/p>\n

Utrikesminister Tanner tr\u00e4ffade Kollontai i Stockholm f\u00f6rsta g\u00e5ngen den 5 februari. Samma dag besl\u00f6t v\u00e4stallierades krigsr\u00e5d att ge milit\u00e4r hj\u00e4lp till Finland. Problemet med att f\u00e5 fram hj\u00e4lpen var Norges och Sveriges avvisande attityd till trupptransporter genom deras omr\u00e5den.<\/p>\n

Efter detta fanns tv\u00e5 alternativa linjer f\u00f6r den finska utrikespolitiken: att sluta fred med Sovjetunionen utan utomst\u00e5ende f\u00f6rmedlare eller att forts\u00e4tta kriget med v\u00e4stmakternas milit\u00e4ra st\u00f6d. B\u00e5da alternativen var aktuella \u00e4nda till krigets slutskede.<\/p>\n

Sovjetregeringens tv\u00e5 linjer<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionens samtycke till diskussioner med finska regeringens representanter betydde att Sovjetledningen var f\u00f6rberedd p\u00e5 en politisk l\u00f6sning som ett alternativ till den milit\u00e4ra l\u00f6sningen Tydligen var v\u00e4stl\u00e4ndernas aktivitet att eventuellt hj\u00e4lpa Finland orsak till Sovjets linje med tv\u00e5 l\u00f6sningsalternativ. Sovjetunionen ville inte hamna i krig med v\u00e4stmakterna. Sovjetunionen st\u00f6dde \u00e4nnu Kuusinens regering. Den uppl\u00f6stes i april 1940.<\/p>\n

Kuusinen blev h\u00f6gsta chef den Karelsk-finska sovjetrepubliken. Omr\u00e5dena som man tog av Finland i fredsavtalet, f\u00f6rutom Karelska n\u00e4set, ansl\u00f6ts till republiken. Karelska n\u00e4set ansl\u00f6ts till Leningrads omr\u00e5desf\u00f6rvaltning.<\/p>\n

Sovjetunionen meddelade 12.2 sina villkor f\u00f6r fredsunderhandlingar<\/span><\/strong><\/p>\n

Finland fick via Kollontai den 12 februari vetskap om Sovjets fredsvillkor. De var h\u00e5rda. Hang\u00f6- udd, Karelska n\u00e4set, Ladogakarelen och Gr\u00e4nskarelen skulle \u00f6verl\u00e5tas \u00e5t Sovjetunionen. Riksdagens utrikesutskott informerades om fredsvillkoren 21.2. En fred var enligt utskottet n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n

Finlands regering vacklade: Skall man sluta fred eller skall man lita p\u00e5 hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st<\/span><\/strong><\/p>\n

Den 29 februari besl\u00f6t regeringen att meddela Sovjetunionen att villkoren godk\u00e4ndes. F\u00f6ljande dag \u00e4ndrade man sig. M\u00f6jligheterna till milit\u00e4r hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4stl\u00e4nderna skulle unders\u00f6kas \u00e4nnu en g\u00e5ng. I bakgrunden l\u00e5g delvis en p\u00e5tryckning fr\u00e5n v\u00e4stmakterna. Enligt dem skulle att avtal mellan Sovjetunionen och Finland vara en seger f\u00f6r Tyskland och en f\u00f6rlust f\u00f6r v\u00e4stmakterna.<\/p>\n

Finlands f\u00f6rhandlingsdelegation anl\u00e4nde till Moskva 7.3.<\/span><\/strong><\/p>\n

Regeringen besl\u00f6t sig f\u00f6r fred 5.3.\u00a0 Men man l\u00e4mnade \u00e4nnu en port \u00f6ppen f\u00f6r m\u00f6jligheterna att v\u00e4stmakterna skulle komma till hj\u00e4lp. F\u00f6ljande dag besl\u00f6t regeringen att s\u00e4nda till Moskva en fredsdelegation under ledning av statsministern. Den reste \u00e4nnu samma kv\u00e4ll till Stockholm varifr\u00e5n den fortsatte resan till Moskva 7.3. D\u00e4r blev det klart f\u00f6r delegationen att Sovjetunionen inte skulle f\u00f6rmildra fredsvillkoren. Tv\u00e4rtom, kraven visade sig vara str\u00e4ngare \u00e4n f\u00f6rhandsuppgifterna.<\/p>\n

Regeringen godk\u00e4nde 12.3 fredavtalet, vapnen tystnade 13.3. klockan 11.00<\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt regeringens beslut 12.3 hade fredsdelegationen fullmakt att skriva under fredsavtalet. Utrikesministeriet hade redan f\u00f6reg\u00e5ende dag meddelat med chiffertelegram om saken \u00e5t delegationen. Inom statsr\u00e5det motsatte sig f\u00f6rsvarsminister Juho Niukkanen och undervisningsminister Uuno Hannula fredsavtalet. Freden sl\u00f6ts f\u00f6ljande natt 13.3 i Moskva men daterades med f\u00f6reg\u00e5ende dags datum. Beskedet om freden kom via Stockholm till Finland klockan 6.05. Enligt avtalet skull vapnen tystna 13.3 klockan 11.00.<\/p>\n

Riksdagen godk\u00e4nde fredsavtalet 15.3.<\/span><\/strong><\/p>\n

Riksdagen som \u00e5terv\u00e4nt till Helsingfors den 12 mars behandlade regeringens f\u00f6rslag om att godk\u00e4nna fredsavtalet mellan Finland och Socialistiska R\u00e5dsrepublikernas F\u00f6rbund. Riksdagen godk\u00e4nde f\u00f6rslaget med 145 r\u00f6ster. Tre r\u00f6ster var emot, nio var tomma och 42 ledam\u00f6ter var fr\u00e5nvarande. En del personer ans\u00e5g det som ett brott mot grundlagen, att freden tr\u00e4dde i kraft f\u00f6re riksdagens slutliga beslut.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finland blev redan p\u00e5 h\u00f6sten 1939 m\u00e5l f\u00f6r hela v\u00e4rldens uppm\u00e4rksamhet Tyskland anf\u00f6ll 1.9.1939 Polen. Detta ledde till att Frankrike och Storbritannien proklamerade krig mot Tyskland. Det nyligen utbrutna storkrigets h\u00e4ndelser var \u00e4nd\u00e5 ringa under hela vinterkriget. De f\u00f6rsta representanterna f\u00f6r de internationella medierna anl\u00e4nde till Finland redan p\u00e5 h\u00f6sten 1939, efter att underhandlingarna mellan […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":709,"parent":0,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/main-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1551","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1551","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1551"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1551\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2898,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1551\/revisions\/2898"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/709"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1551"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}