{"id":1558,"date":"2017-11-23T22:46:28","date_gmt":"2017-11-23T20:46:28","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1558"},"modified":"2018-01-19T12:33:12","modified_gmt":"2018-01-19T10:33:12","slug":"hjalpen-fran-vast","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vinterkrigets-politik\/hjalpen-fran-vast\/","title":{"rendered":"Hj\u00e4lpen fr\u00e5n v\u00e4st"},"content":{"rendered":"

De v\u00e4stallierade ans\u00e5g att de beh\u00f6ver tid<\/span><\/strong><\/p>\n

Storbritannien och Frankrike dvs. de v\u00e4stallierade ans\u00e5g sig icke vara tillr\u00e4ckligt v\u00e4l utrustade f\u00f6r markoperationer. F\u00f6r att f\u00e5r mera tid f\u00f6r upprustningen av de v\u00e4pnade styrkorna valde v\u00e4stl\u00e4nderna som strategi att \u201dsv\u00e4lta ut\u201d Tyskland med en sj\u00f6blockad dvs. handelsblockad.<\/p>\n

Den som mest br\u00f6t mot blockaden var Sovjetunionen. Landet ville uppr\u00e4tth\u00e5lla v\u00e4nskapliga f\u00f6rbindelser med Tyskland genom att leverera bl.a. olja och livsmedel. Tyskland och Sovjetunionen var inte allierade trots att de hade knutit ett nonaggressionsavtal 23.8.1939 det s.k. Molotov\u2212Ribbentrop-avtalet. Till det avtalet h\u00f6rde ocks\u00e5 ett hemligt till\u00e4ggsprotokoll om l\u00e4ndernas intressesf\u00e4rer i Europa.<\/p>\n

Sverige fortsatte att s\u00e4lja j\u00e4rnmalm till Tyskland. Transporterna fungerade problemfritt vid \u00f6ppet vatten, fr\u00e5n Lule\u00e5 \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n till Tyskland. De v\u00e4stallierade hade inte m\u00f6jlighet att operera p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n. Vintertid m\u00e5ste malmen f\u00f6rst transporteras fr\u00e5n Kiruna till Narvik hamn och d\u00e4rifr\u00e5n med b\u00e5t till Tyskland. P\u00e5 denna rutt hade den brittiska marinen m\u00f6jlighet att f\u00f6rsv\u00e5ra transporternas framkomst. Fraktfartygen str\u00e4vade dock efter att h\u00e5lla sig p\u00e5 norskt territorialvatten.<\/p>\n

De v\u00e4stallierade ville undvika en \u00f6ppen konflikt med Sovjetunionen<\/span><\/strong><\/p>\n

De v\u00e4stallierade str\u00e4vade med alla medel efter att undvika en \u00f6ppen konflikt med Sovjetunionen. \u00c5 andra sidan ville man binda Sovjetunionen till kriget i norr, vilket f\u00f6rs\u00e4mrade dess f\u00f6rm\u00e5ga att leverera produkter och varor till Tyskland.<\/p>\n

De allierade hade ocks\u00e5 intresse att binda Sovjetunionen i s\u00f6der. D\u00e5 var m\u00e5let Kaukasus och speciellt oljef\u00e4lten i Baku. En black om foten i dessa planer var Italien.\u00a0 Efter att Tyskland anfallit Polen 1.9.1939 hade Italien proklamerat sig som ett icke krigf\u00f6rande land. Italien var \u00e4nd\u00e5 ett land som stod Tyskland n\u00e4ra. L\u00e4nderna hade i maj 1939 undertecknet ett v\u00e4nskaps- och f\u00f6rbundsavtal det s.k. st\u00e5lf\u00f6rbundet.<\/p>\n

Storbritannien ans\u00e5g att den norska kusten var livsviktig f\u00f6r landet.<\/span><\/strong><\/p>\n

Medan underhandlingarna mellan Finland och Sovjetunionen p\u00e5gick under h\u00f6sten 1939, gav det brittiska krigskabinettet 21.10 i uppdrag \u00e5t kommitt\u00e9n f\u00f6r stabscheferna (Chiefs of Staff Committee) att utreda f\u00f6rdelarna och nackdelarna med ett officiellt eller inofficiellt krig mot Sovjetunionen.<\/p>\n

Enligt kommitt\u00e9ns rapport 30.10.1939 skulle de viktigaste Sovjetiska anfallsm\u00e5len ur brittisk synpunkt vara omr\u00e5dena kring Kiruna och J\u00e4llivaara samt Narvikomr\u00e5det. Norska kusten var livsviktig f\u00f6r Storbritannien.<\/p>\n

Bland de nordiska l\u00e4nderna hade Norge en s\u00e4rst\u00e4llning. Storbritannien hade redan i september meddelat \u00e5t landet att Storbritannien skulle f\u00f6rh\u00e5lla sig till ett anfall mot Norge som om det skulle vara ett anfall mot de Brittiska \u00f6arna. Stabschefernas kommitt\u00e9 ans\u00e5g det inte finnas n\u00e5gon orsak att \u00e4ndra p\u00e5 detta beslut. Enligt kommitt\u00e9n fanns det inte m\u00f6jlighet till milit\u00e4r hj\u00e4lp \u00e5t andra l\u00e4nder. Denna st\u00e5ndpunkt fanns dokumenterad \u00e4nnu i en rapport daterad 21.11.1939.<\/p>\n

Man antog att kriget i norr indirekt skulle f\u00f6rsvaga ocks\u00e5 Tyskland<\/span><\/strong><\/p>\n

Stabschefernas kommitt\u00e9 motsatte sig i praktiken brittiska utrikesministeriets tankar p\u00e5 att de skandinaviska l\u00e4nderna skulle binda Sovjetunionen i norr. Enligt det brittiska utrikesministeriet skulle man i Skandinavien kunna f\u00f6ra ett annat krig vid sidan om storkriget i Europa. Det kriget skulle ha t\u00e4rt p\u00e5 Sovjets resurser och samtidigt f\u00f6rsv\u00e5rat exporten av strategiska varor, speciellt den svenska j\u00e4rnmalmen, till Tyskland. Man ans\u00e5g att i ett extremt fall kunde denna verksamhet leda till ett krig med Sovjetunionen.<\/p>\n

Det brittiska utrikesministeriets tanke var att huvudansvaret f\u00f6r kriget mot Sovjetunionen l\u00e5g p\u00e5 Finland med st\u00f6d av Sverige och Norge. Dessa l\u00e4nder skulle f\u00e5 hemligt st\u00f6d fr\u00e5n de allierade. I planen ingick ocks\u00e5 en garanti \u00e5t Sverige och Norge vid ett eventuellt anfall fr\u00e5n Tyskland.<\/p>\n

De v\u00e4stallierade f\u00f6rh\u00f6ll sig till en b\u00f6rjan med reservation till vinterkriget<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter att Sovjetunionen anfallit Polen 17.9 f\u00f6rblev Storbritannien och Frankrike passiva trots att de hade garanterat Polens suver\u00e4nitet vid anfall av ett \u201deuropeiskt land\u201d. Ut\u00e5t f\u00f6rklarade man passiviteten med att garantin g\u00e4llde vid anfall av ett europeiskt land.<\/p>\n

R\u00f6da arm\u00e9ns anfall mot Finland 30.11 var tydligen en \u00f6verraskning f\u00f6r brittiska regeringen. D\u00e5 den \u00f6verv\u00e4gde m\u00f6jligheterna till mot\u00e5tg\u00e4rder var utg\u00e5ngsl\u00e4get att man b\u00f6r undvika ett krig mot Sovjetunionen.<\/p>\n

I Krigskabinettets m\u00f6tesprotokoll 2.12 fanns f\u00f6ljande konstaterande: \u201dF\u00f6rtrytelsen mot Sovjetunionen kommer sannolikt att \u00f6ka i v\u00e5rt land. Det blir politiskt sv\u00e5rt att undvika ett f\u00f6rd\u00f6mande av de handlingar Ryssland riktat mot Finland, med beaktande av att dessa p\u00e5minner om Tysklands anfall mot Polen.\u201d<\/p>\n

Ett kort krig skulle ha hindrat tillkomsten av en stark opinion i Finlands fav\u00f6r. Den engelska eftermiddagstidningen Evening Standard f\u00f6rutsp\u00e5dde ett kort krig. Den skrev 2.12 att det finska h\u00f6gkvarteret f\u00f6reg\u00e5ende dag hade utgivit sin f\u00f6rsta och sista l\u00e4gesrapport.<\/p>\n

Storbritanniens och Frankrikes principbeslut om att hj\u00e4lpa Finland<\/span><\/strong><\/p>\n

I Frankrike var den allm\u00e4nna f\u00f6rtrytelsen efter den f\u00f6rsta f\u00f6rvirringen tydligen \u00e4nnu st\u00f6rre. I den franska riksdagen tryckte man st\u00e4ndigt p\u00e5 \u00c9duord Daladiers regering att hj\u00e4lpa Finland. B\u00e5de Frankrike och Storbritannien underst\u00f6dde 14.12 resolutionen i Nationernas F\u00f6rbund enligt vilket Sovjetunionen skulle uteslutas ur f\u00f6rbundet.<\/p>\n

Frankrike f\u00f6rslog redan samma kv\u00e4ll att l\u00e4nderna skulle samarbeta med hj\u00e4lpen till Finland. Storbritanniens utrikesminister lord Halifax bed\u00f6mde 15.12 att s\u00e5 l\u00e4nge Finland h\u00e5ller ut, finns det inget omedelbart hot mot Sverige eller Norge fr\u00e5n sovjetiskt eller tyskt h\u00e5ll. Han ans\u00e5g att hj\u00e4lpen till Finland skulle favorisera de allierade. Det skulle vara ett effektivt s\u00e4tt att hindra Sovjetunionen fr\u00e5n att n\u00e5 Atlanten. Marinminister Winston Churchill ans\u00e5g att hj\u00e4lpen till Finland skulle bjuda p\u00e5 goda m\u00f6jligheter att avbryta malmtransporterna fr\u00e5n Sverige till Tyskland.<\/p>\n

Finlandshj\u00e4lpen behandlades 19.12 vid ett m\u00f6te f\u00f6r de allierades h\u00f6gsta r\u00e5d i Paris. Om hj\u00e4lpen var man enh\u00e4llig. Fr\u00e5gan om hj\u00e4lpens struktur var \u00e4nnu \u00f6ppen. Planeringsansvaret f\u00f6r hj\u00e4lpen gavs \u00e5t kommitt\u00e9n som bestod av b\u00e5da l\u00e4ndernas stabschefer.<\/p>\n

Frankrike och Storbritannien underhandlade separat om hj\u00e4lpen<\/span><\/strong><\/p>\n

Trots den \u00f6msesidiga koordineringen kom b\u00e5de den politiska och milit\u00e4ra informationen om eventuell hj\u00e4lp till Finland separat fr\u00e5n b\u00e5da l\u00e4ndernas diplomater och milit\u00e4rer. Fr\u00e5n finsk sida fr\u00e5gade ambassad\u00f6r C. A. Gripenberg i London och ambassad\u00f6r Harri Holma i Paris efter information av respektive regeringar. I Helsingfors fick regeringens representanter information av den brittiska ambassad\u00f6ren T. M. Snow och den franska ambassad\u00f6ren Charles Magny.<\/p>\n

Tydligen var den brittiska och franska regeringen missn\u00f6jd med ambassad\u00f6rernas f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rmedla information. Storbritannien bytte ut sin ambassad\u00f6r i slutet av februari. Ny ambassad\u00f6r blev Gordon Vereker. Frankrike tr\u00f6ttnade p\u00e5 sin ambassad\u00f6r i slutet av februari. Magny gjorde ett avskedsbes\u00f6k hos utrikesminister Tanner 29.2.<\/p>\n

B\u00e5da l\u00e4nderna s\u00e4nde sin milit\u00e4rrepresentant till finska h\u00f6gkvarteret. De hade samtal \u00e4ven med \u00f6verbef\u00e4lhavaren, marskalk Mannerheim. Storbritanniens representant var brigadgeneral C. A. Ling och Frankrikes representant var \u00f6verstel\u00f6jtnant Jean Ganeval.<\/p>\n

Samtalen med representanterna f\u00f6r de tv\u00e5 l\u00e4nderna om en m\u00f6jlig milit\u00e4r operation av de allierade i Skandinavien var ur finskt perspektiv konfliktfyllda. Informationen var inte till alla delar \u00f6verensst\u00e4mmande. I b\u00f6rjan av vinterkriget s\u00e5lde b\u00e5da l\u00e4nderna utan \u00f6msesidig koordinering en del krigsmateriel till Finland. Senare uttryckte Finland sina \u00f6nskem\u00e5l till b\u00e5da l\u00e4nderna tillsammans. Det slutliga leveransbeslutet gjordes \u00e4nd\u00e5 av det land som skulle leverera vapnen.<\/p>\n

Den milit\u00e4ra hj\u00e4lpen till Finland \u00e4ndrade de allierade strategi<\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt sin rapport fr\u00e5n 31.12 var stabscheferna beredda att \u00e4ndra p\u00e5 de v\u00e4stallierades strategi. Att p\u00e5b\u00f6rja en offensiv i Skandinavien ans\u00e5gs vara en stor f\u00f6r\u00e4ndring i strategin. Tillsvidare hade strategin baserat sig p\u00e5 f\u00f6rsvar p\u00e5 land och i luften, tills man ans\u00e5g att den materiella beredskapen var tillr\u00e4cklig mot Tyskland. Den planerade anfallsoperationen ans\u00e5gs kunna bli en avg\u00f6rande framg\u00e5ng f\u00f6r de allierade.<\/p>\n

Frankrike talade f\u00f6r en sj\u00f6- och landstigningsoperation i Petsamo<\/span><\/strong><\/p>\n

Finland f\u00f6reslog \u00e5t de allierade en marin operation mot Petsamo. F\u00f6r att f\u00f6rdunkla de allierades roll skulle operationen utf\u00f6ras n\u00e4rmast med polska marinens fartyg, som klarat sig till v\u00e4st. Frankrike t\u00e4nde p\u00e5 saken. I de franska planerna ingick en landstigningsoperation till Petsamo \u00e4nnu hela januari.<\/p>\n

Storbritannien f\u00f6rh\u00f6ll sig fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan negativ till hela tanken. Landet stod orubbligt fast vid sin \u00e5sikt, enligt vilken de allierade borde landstiga i Narvik och d\u00e4rifr\u00e5n rycka fram med t\u00e5g till Bottniska viken och vidare till Finland. I samband med att man tryggade f\u00f6rbindelserna, skulle man ocks\u00e5 f\u00e5 malmf\u00e4lten i Kiruna i besittning.<\/p>\n

Vid sitt m\u00f6te i Paris 31.1\u22121.2, behandlade de allierades stabschefer s\u00e4ndning av trupper till Finland. Frankrike drev fortfarande p\u00e5 ett anfall via Petsamo. Storbritannien var emot det alternativet. Enligt britterna borde trupperna s\u00e4ndas till Finland via Norge och Sverige, f\u00f6rst till Narvik och sedan med t\u00e5g via Kiruna till Bottniska viken och d\u00e4rifr\u00e5n vidare till Finland.<\/p>\n

De allierade besl\u00f6t om milit\u00e4r hj\u00e4lp vid sitt m\u00f6te 5.2<\/span><\/strong><\/p>\n

Vi sitt m\u00f6te i Paris besl\u00f6t de allierades h\u00f6gsta r\u00e5d dvs. krigsledning slutligen om att s\u00e4nda trupper till Finland. Franska premi\u00e4rministern Daladier hade redan f\u00f6re m\u00f6tet \u00f6vergett tanken p\u00e5 Petsamo. Enligt honom var Storbritanniens f\u00f6rslag om en operation via Narvik och Bottniska viken b\u00e4ttre ur storkrigsperspektiv. Med operationen skulle man uppn\u00e5 tv\u00e5 m\u00e5l; hj\u00e4lp till Finland och \u00f6vertagande av de svenska malmf\u00e4lten.<\/p>\n

Den milit\u00e4ra hj\u00e4lpen hade tv\u00e5 m\u00e5l<\/span><\/strong><\/p>\n

Ledarna f\u00f6r de allierade godk\u00e4nde ocks\u00e5 en milit\u00e4r plan. Enligt den skulle en betydande del av trupperna att s\u00e4kra trafikf\u00f6rbindelserna mot ett eventuellt tyskt anfall i Norge eller Sverige. Vid skyddandet av j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelserna kunde man \u00f6verta Kirunas malmf\u00e4lt. Enligt beslutet skulle trupperna, som s\u00e4ndes \u00e4nda till Finland, anv\u00e4ndas i norra delarna av landet. Ur finskt perspektiv var den delen av beslutet inte s\u00e5 bra.\u00a0 Man skulle ha beh\u00f6vt nya utvilade trupper uttryckligen p\u00e5 Karelska n\u00e4set.<\/p>\n

R\u00f6da arm\u00e9ns trupper hade p\u00e5 Karelska n\u00e4set \u00f6verg\u00e5tt 1.2 till anfall efter en m\u00e5nads st\u00e4llningskrig. I H\u00f6gkvarteret utgick man fr\u00e5n att storanfallet hade b\u00f6rjat. Det var dock endast fr\u00e5ga om f\u00f6rberedande anfall f\u00f6re genombrottsanfallet. Det egentliga storanfallet b\u00f6rjade p\u00e5 Karelska n\u00e4set 11.2.<\/p>\n

Problemet var Sveriges och Norges negativa st\u00e5ndpunkt ang\u00e5ende genomfarten<\/span><\/strong><\/p>\n

Det st\u00f6rsta problemet f\u00f6r den milit\u00e4ra planeringen var fortfarande Sverige och Norge. De hade redan tre g\u00e5nger avslagit de allierades beg\u00e4ran om genomfart f\u00f6r deras trupper. Nu besl\u00f6t man att kr\u00e4va tillst\u00e5nd av Sverige och Norge att transportera trupper genom l\u00e4nderna. Finland skulle s\u00e4nda en officiell ans\u00f6kan f\u00f6re den 1 mars. Enligt den kunde man h\u00e4nvisa till Nationernas F\u00f6rbunds resolution fr\u00e5n 14.12.1939, enligt vilken medlemsl\u00e4nderna uppmanades att hj\u00e4lpa Finland som utsatts f\u00f6r anfall.<\/p>\n

Den 20.1 l\u00e4mnade de allierade sin tredje not till Sverige och Norge betr\u00e4ffande truppernas genomfart till Finland. Svaren var \u00e5ter negativa liksom svaret p\u00e5 den fj\u00e4rde noten som Storbritannien skickade i b\u00f6rjan av mars.<\/p>\n

I mars var det brittiska krigskabinettet i princip berett att s\u00e4nda i v\u00e4g trupper utan Sveriges och Norges egentliga medgivande. \u00a0M\u00e5let var \u00e4nd\u00e5 att undvika krigshandlingar med dessa l\u00e4nders milit\u00e4ra styrkor. F\u00f6rutom det nekande svaret l\u00e4t Sverige v\u00e4stmakterna f\u00f6rst\u00e5 att man vid ett intr\u00e5ng skulle riva upp och f\u00f6rst\u00f6ra j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Kiruna och Narvik p\u00e5 svenskt territorium.<\/p>\n

Sverige h\u00f6ll fast vid sin avb\u00f6jande st\u00e5ndpunkt ang\u00e5ende genomfart av de allierades trupper<\/span><\/strong><\/p>\n

Finland politiska ledning fick 7.2\u00a0 de f\u00f6rsta uppgifterna om beslutet som de allierades h\u00f6gsta r\u00e5d hade gjort. Utrikesminister Tanner anv\u00e4nde denna information som p\u00e5tryckning mot Sverige d\u00e5 han tr\u00e4ffade Sveriges utrikesminister G\u00fcnther och statsminister Hansson i Stockholm 13.2. B\u00e5da avb\u00f6jde kategoriskt framst\u00e4llan om att s\u00e4nda regulj\u00e4ra svenska trupper till Finland och meddelade samtidigt sin avb\u00f6jande st\u00e5ndpunkt till genomfarten av v\u00e4stmakternas trupper.<\/p>\n

Storbritannien ansvarade f\u00f6r operationens planering<\/span><\/strong><\/p>\n

Planeringsansvaret f\u00f6r de allierades milit\u00e4ra hj\u00e4lp l\u00e5g p\u00e5 Storbritannien. B\u00e5da l\u00e4nderna ansvarade \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r transporten av de egna trupperna. Polackerna skulle komma med fransm\u00e4nnen. Enligt engelsm\u00e4nnens operationsplan skulle de f\u00f6rsta fartygen avsegla 12.3. Frankrike hade redan i mitten av januari b\u00f6rjat samla ihop trupper f\u00f6r att s\u00e4ndas till Finland. Av de brittiska trupperna var en del s\u00e5dana, som ursprungligen var t\u00e4nkta att s\u00e4ndas till Frankrike.<\/p>\n

Polens exilregering ville st\u00e4rka sin position<\/span><\/strong><\/p>\n

Polens exilregering, som befann sig i Franska Anger, motiverade sitt beslut att s\u00e4nda trupper till Finland med att polska trupper i Finland skulle vara ett levande bevis p\u00e5 Polens existens. Trupperna skulle strida sida vid sida med de allierade och skulle st\u00e4rka Polens position bland de allierade l\u00e4nderna.<\/p>\n

Information om Finlands fredsstr\u00e4vanden \u00f6kade de allierades aktivitet<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6rutom planeringsansvaret f\u00f6r operationen ansvarade britterna f\u00f6r kontakten till Finland. Frankrike var \u00e4nd\u00e5 i intensiv kontakt med den finska regeringens representanter. Informationen om Finlands fredsstr\u00e4vanden \u00f6kade den franska regeringens aktivitet. Britterna var tidvis tvungna att korrigera uppgifter som fransm\u00e4nnen gett \u00e5t Finland, bl.a. om truppernas storlek och om transporttidtabeller. B\u00e5de britterna och fransm\u00e4nnen ans\u00e5g att om Finland l\u00f6sg\u00f6r sig fr\u00e5n kriget \u00e4r det en stor f\u00f6rlust f\u00f6r de allierade.<\/p>\n

Storbritannien var vid krigskabinettets m\u00f6te 1.3 berett att s\u00e4nda till Finland h\u00e4lften av de 100\u00a0 bombplan som landet hade beg\u00e4rt.\u00a0 Senare preciserades beslutet. F\u00f6r att flygplanen skulle s\u00e4ndas iv\u00e4g kr\u00e4vdes att Finland s\u00e4nder en officiell beg\u00e4ran till de allierade.<\/p>\n

Regeringen vacklade mellan hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st och fredsunderhandlingar<\/span><\/strong><\/p>\n

B\u00e5de de allierade och Sovjetunionen ut\u00f6vade p\u00e5tryckning f\u00f6r att den finska regeringen skulle g\u00f6ra ett beslut. Finland gavs tidsfrister n\u00e4r landet skulle meddela sin st\u00e5ndpunkt. N\u00e4r tidsfristerna g\u00e5tt gavs nya tidsfrister.<\/p>\n

Enligt regeringens \u00e5sikt var Sovjetunionens villkor f\u00f6r fredsunderhandlingar osk\u00e4liga. N\u00e4r Sverige f\u00f6rbj\u00f6d genomfarten k\u00e4ndes hj\u00e4lpen fr\u00e5n v\u00e4st os\u00e4ker.\u00a0 Det verkade mycket os\u00e4kert om hj\u00e4lpen skulle hinna i tid. Dessutom avvek fransm\u00e4nnens och britternas uppgifter fr\u00e5n varandra betr\u00e4ffande truppernas storlek. Den tredje of\u00f6ruts\u00e4gbara faktorn var, hur den finska fronten skulle h\u00e5lla p\u00e5 Karelska n\u00e4set. Uppgifterna d\u00e4rifr\u00e5n var mycket oroande.<\/p>\n

P\u00e5 Karelska n\u00e4set stred man i de tredje st\u00e4llningarna som samtidigt var de sista<\/span><\/strong><\/p>\n

\u00d6verbef\u00e4lhavaren hade 15.2 givit tillst\u00e5nd \u00e5t trupperna p\u00e5 v\u00e4stra N\u00e4set att dra sig fr\u00e5n Mannerheim- linjen till de s.k. mellanst\u00e4llningarna sydost om Viborg.\u00a0 D\u00e4rifr\u00e5n l\u00f6sgjordes trupperna 27.2 p\u00e5 kv\u00e4llen till de s.k. bakre st\u00e4llningarna, som p\u00e5 N\u00e4set str\u00e4ckte sig fr\u00e5n Viborg via Tali till Vuoksen.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av mars stred man allts\u00e5 redan om Finlands n\u00e4stst\u00f6rsta stad Viborg. R\u00f6da arm\u00e9ns anfall \u00f6ver den frusna Viborgska viken f\u00f6rorsakade nya kriser f\u00f6r N\u00e4sets f\u00f6rsvar. Fienden som n\u00e5tt Viborgska vikens norra strand skar av landsv\u00e4gen mellan Viborg och Fredrikshamn \u00f6ster om\u00a0 S\u00e4kkij\u00e4rvi. Trots alla mot\u00e5tg\u00e4rder v\u00e4xte brohuvudet dag f\u00f6r dag.<\/p>\n

P\u00e5 \u00f6stra N\u00e4set f\u00f6rs\u00f6kte R\u00f6da arm\u00e9ns trupper komma i ryggen p\u00e5 f\u00f6rsvararna genom att ta \u00c4yr\u00e4p\u00e4\u00e4\u00e5sen i sin besittning och anfalla \u00f6ver Vuoksen till Vuosalmi. Trupperna som flyttats fr\u00e5n huvudst\u00e4llningarna till Vuosalmi lyckade tillsvidare begr\u00e4nsa fiendens utvidgning av brohuvudet.<\/p>\n

Finlands regeringe valde fredsunderhandlingarna<\/span><\/strong><\/p>\n

Den finska regeringens vacklan mellan de tv\u00e5 alternativen, dvs. hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st eller fredsunderhandlingar, ledde slutligen till ett beslut 5.3. Regeringen besl\u00f6t att s\u00e4nda en f\u00f6rhandlingsdelegation till Moskva. Delegationen sl\u00f6t en h\u00e5rd fred med Sovjetunionen 12.3 sent p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/p>\n

De allierade var besvikna p\u00e5 fredsavtalet<\/span><\/strong><\/p>\n

De v\u00e4stallierade ans\u00e5g att fredsavtalet i Moskva var en stor f\u00f6rlust. Sin bitterhet visade de genom att tala om Finlands kapitulation. Termen finns fortfarande i en del v\u00e4stlig historieforskning om andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Storbritannien och Frankrike \u00e5terkallade transporterna av krigsmaterielen till Finland. De kr\u00e4vde ocks\u00e5 att Finland skulle s\u00e4nda tillbaka de vapen som redan anl\u00e4nt till landet. Man kom till en kompromissl\u00f6sning i fr\u00e5gan. All materiel som inf\u00f6rskaffats fr\u00e5n v\u00e4st beh\u00f6vde inte returneras.<\/p>\n

Vinterkrigets h\u00e5rda fred definierade Finlands position i andra v\u00e4rldskriget. Finland blev utanf\u00f6r de v\u00e4stallierade. D\u00e5 Sveriges attityd f\u00f6rblev of\u00f6r\u00e4ndrad blev Finlands alternativ Tyskland eller Sovjetunionen.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De v\u00e4stallierade ans\u00e5g att de beh\u00f6ver tid Storbritannien och Frankrike dvs. de v\u00e4stallierade ans\u00e5g sig icke vara tillr\u00e4ckligt v\u00e4l utrustade f\u00f6r markoperationer. F\u00f6r att f\u00e5r mera tid f\u00f6r upprustningen av de v\u00e4pnade styrkorna valde v\u00e4stl\u00e4nderna som strategi att \u201dsv\u00e4lta ut\u201d Tyskland med en sj\u00f6blockad dvs. handelsblockad. Den som mest br\u00f6t mot blockaden var Sovjetunionen. Landet […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":697,"parent":1551,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1558","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1558","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1558"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1558\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2356,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1558\/revisions\/2356"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1551"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/697"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1558"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}