{"id":1560,"date":"2017-11-23T22:49:46","date_gmt":"2017-11-23T20:49:46","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1560"},"modified":"2018-04-26T09:29:00","modified_gmt":"2018-04-26T06:29:00","slug":"fredsunderhandlingarna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vinterkrigets-politik\/fredsunderhandlingarna\/","title":{"rendered":"Fredsunderhandlingarna"},"content":{"rendered":"

Sovjetunionen tillbakavisade i december underhandlingarna med Finlands regering<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionen tillbakavisade alla medlingsanbud mellan Sovjets och Finlands regeringar ang\u00e5ende en fred. Sovjetunionen motiverade sin st\u00e5ndpunkt med att landet hade skrivit under ett bist\u00e5nds- och v\u00e4nskapsavtal med Finlands folkregering dvs. Kuusinens regering.<\/p>\n

R\u00f6da arm\u00e9ns anfall p\u00e5 Karelska n\u00e4set hade stoppats i slutet av december. I januari f\u00f6rdubblades truppstyrkorna vid fronten mot Finland. Vid fronten p\u00e5 N\u00e4set tredubblades styrkorna.<\/p>\n

Det officiella Tyskland ville inte vara f\u00f6rmedlare<\/span><\/strong><\/p>\n

Genast efter att kriget brutit ut bad Finland att USA skulle bli f\u00f6rmedlare. Landet gav ett f\u00f6rmedlingsanbud, men Sovjetunionen tillbakavisade det. Nu v\u00e4nde sig den finska regeringen till Tyskland. Tyskland ambassad\u00f6r i Finland Wipert von Bl\u00fccher var villigare \u00e4n hans regering att hj\u00e4lpa sitt v\u00e4rdland. Med st\u00f6d av hans rapport s\u00e4nde Tysklands Moskvaambassad\u00f6r, greve F. W. von der Schulenberg den 7 januari en f\u00f6rfr\u00e5gan till Sovjetunionens utrikesfolkkommissarie V. M. Molotov om hur Sovjetunionen f\u00f6rh\u00e5ller sig till Finlands inofficiella f\u00f6rhandlingsanbud. Molotov konstaterade att anbudet kom f\u00f6r sent.<\/p>\n

Tysklands ledare, rikskansler Adolf Hitler f\u00f6rbj\u00f6d sina underlydande att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt agera som f\u00f6rmedlare i kriget mellan Finland och Sovjetunionen. I verkligheten hade Tysklands utrikesminister Joachim von Ribbentrop utryckt samma \u00e5sikt \u00e5t ambassad\u00f6rerna redan f\u00f6re vinterkriget. Wipert von Bl\u00fccher hade redan i god tid separat f\u00e5tt vetskap om att Finland inte h\u00f6rde till den tyska intressesf\u00e4ren.<\/p>\n

Wuolijoki och Kollontai inleder sina m\u00f6ten 10.1. i Stockholm<\/span><\/strong><\/p>\n

Informella samtal med Sovjets ambassad\u00f6r i Stockholm Aleksandra Kollontai hade f\u00f6reg\u00e5tt meddelandet som ber\u00f6rde Sovjets f\u00f6rhandlingsberedskap. Den v\u00e4nstersinnade f\u00f6rfattaren Hella Wuolijoki p\u00e5b\u00f6rjade samtalen 10.1 med Tanners medgivande. Sovjetregeringen s\u00e4nde 21.2 tv\u00e5 representanter f\u00f6r i detta \u00e4rende tr\u00e4ffa Finlands tempor\u00e4ra charg\u00e9d\u00b4affaires i Stockholm Eljas Erkko. Den ena var en tidigare bekant f\u00f6r finnarna, Boris Jartsev vars riktiga namn var Boris A Rybkin.<\/p>\n

Sovjetunionen godk\u00e4nde 29.1 Finlands regering som f\u00f6rhandlingspartner<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Vinterkrigets statsminister Risto Ryti och utrikesminister V\u00e4in\u00f6 Tanner. SA-bild.<\/em><\/p>\n

I slutet av januari b\u00f6rjade det l\u00e4cka ut information i de baltiska diplomatkretsarna \u00e5t Finlands representanter. Enligt informationen var Sovjetunionen beredd f\u00f6r samtal med Finlands regering. Den 29 januari meddelade Sovjetunionen \u00e5t den svenska regeringen om fredsm\u00f6jligheterna. Uppgiften f\u00f6rmedlades av Sovjets Stockholmsambassad\u00f6r Aleksandra Kollontai d\u00e5 hon tr\u00e4ffade Sveriges utrikesminister Christian G\u00fcnther. F\u00f6ljande dag fick utrikesminister V\u00e4in\u00f6 Tanner vetskap om att sovjetregeringen ans\u00e5g ett avtal med Ryti\u2212Tannerregeringen som m\u00f6jlig.<\/p>\n

Innan de m\u00f6jliga fredssamtalen kunde b\u00f6rja m\u00e5ste Finland g\u00e5 med p\u00e5 vissa landavtr\u00e4delser. I meddelandet som kommit via Sverige fanns ocks\u00e5 ett meddelande fr\u00e5n sovjetregeringen, att de l\u00f6ften som givits \u00e5t Kuusinens regering inte g\u00e4llde Finlands regering.<\/p>\n

Stalin ville undvika ett krig mot v\u00e4stl\u00e4nderna<\/span><\/strong><\/p>\n

Orsakerna till den sovjetiska ledningens \u00e4ndrade attityd kan man bara gissa sig till. F\u00f6rsta handens arkivk\u00e4llor existerar inte. Sovjetunionens underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst var effektiv. Uppgifterna om v\u00e4stmakternas beslut i slutet av 1939 om f\u00f6rberedelserna att hj\u00e4lpa Finland milit\u00e4rt, kom redan i januari till sovjetledningens vetskap. Meddelandet om f\u00f6rhandlingsberedskapen kom endast tv\u00e5 dagar innan R\u00f6da arm\u00e9n p\u00e5b\u00f6rjade de f\u00f6rberedande anfallen inf\u00f6r storanfallet p\u00e5 Karelska n\u00e4set. Var tanken den att om man inte i tid kom till en milit\u00e4r l\u00f6sning, skulle man \u00f6verg\u00e5 till en politisk l\u00f6sning?<\/p>\n

Sovjetunionens ambassad\u00f6r i London Maiski f\u00f6rs\u00e4krade att Finland skulle \u00f6verleva<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionens London ambassad\u00f6r Ivan Maiski bes\u00f6kte 1.2.1940 f\u00f6rsta g\u00e5ngen efter vinterkrigets utbrott understatssekreterare R. A Butler vid det brittiska utrikesministeriet. Samma dag b\u00f6rjade de f\u00f6rberedande anfallen f\u00f6re R\u00f6da arm\u00e9ns egentliga storanfall p\u00e5 Karelska n\u00e4set. Maiski f\u00f6rs\u00e4krade \u00e5t Butler att hans land inte hade f\u00f6r avsikt att ansluta Finland till Sovjetunionen. Dessutom sade Maiski att Sovjetunionen inte hade n\u00e5gra krav p\u00e5 Sverige eller Norge, utan hoppades att l\u00e4nderna skulle f\u00f6rbli neutrala.<\/p>\n

Utrikesminister Tanner tr\u00e4ffade Kollontai i Stockholm<\/span><\/strong><\/p>\n

I februari bes\u00f6kte Tanner Stockholm flera g\u00e5nger. D\u00e4r tr\u00e4ffade han ocks\u00e5 Kollontai. \u00c5t henne framf\u00f6rde Tanner synpunkter p\u00e5 eventuella finska landavtr\u00e4delser. Tanner erbj\u00f6d t.ex. \u00f6n Jussar\u00f6 som ett alternativ till Hang\u00f6udd.\u00a0 Efter att Moskva avvisat Finlands erbjudanden som otillr\u00e4ckliga, undrade Tanner vilka de sovjetiska kraven var. Kraven som Moskva kom med 13.2 uppr\u00f6rde finl\u00e4ndarna. F\u00f6rutom Hang\u00f6udd kr\u00e4vde Moskva bl.a. Karelska n\u00e4set, Ladogakarelen och Gr\u00e4ns- karelen.<\/p>\n

De h\u00e5rda kraven mjukade inte upp den svenska attityden<\/span><\/strong><\/p>\n

Under samma resa meddelade Sverige \u00e5t Tanner \u00e4nnu en g\u00e5ng att landet inte deltar i kriget med regulj\u00e4ra trupper och att det inte skulle till\u00e5ta genomfart till Finland \u00e5t trupper fr\u00e5n de allierade. Tanner \u00e5terv\u00e4nde till Finland. Nyheterna fr\u00e5n Karelska n\u00e4sets front var d\u00e5liga. R\u00f6da arm\u00e9ns trupper hade med storanfallet som b\u00f6rjat 11.2 kommit till en inbrytning vid Mannerheimlinjen. Inbrytningen hotade v\u00e4xa till ett genombrott. \u00d6verbef\u00e4lhavaren besl\u00f6t 15.2 att l\u00f6sg\u00f6ra v\u00e4stra N\u00e4sets trupper fr\u00e5n Mannerheimlinjen. De skulle retirera till den s.k. mellanst\u00e4llningen sydost om Viborg.<\/p>\n

Milit\u00e4r hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st eller en bitter fred<\/span><\/strong><\/p>\n

Tanner framf\u00f6rde vid regeringens m\u00f6te 25.2 Sovjetunionens prelimin\u00e4ra fredsvillkor. Alternativen f\u00f6r Finland var att p\u00e5b\u00f6rja fredssamtalen eller att forts\u00e4tta kriget med milit\u00e4r hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st.\u00a0 Den hj\u00e4lpens ankomst till Finland var \u00e4nd\u00e5 beroende av Sveriges attityd till truppers genomfart. M\u00e5ngen regeringsmedlem hoppades \u00e4nnu p\u00e5 ett tredje alternativ, att Sverige skulle s\u00e4nda trupper till Finland.<\/p>\n

I regeringen hoppades man \u00e4nnu p\u00e5 ett svenskt deltagande i kriget<\/span><\/strong><\/p>\n

Utrikesminister Tanner s\u00e4ndes \u00e4nnu till Stockholm f\u00f6r att utreda l\u00e4get. Sverige stod under samtalen 27.2 fast vid sin avvisande attityd till b\u00e5da alternativen, dvs. att s\u00e4nda av trupper till Finland och till\u00e5ta genomfart f\u00f6r v\u00e4stmakternas trupper. Hansson dramatiserade den negativa attityden med f\u00f6ljande konstaterande: \u201dOm v\u00e4stmakterna kom till Finland genom Sverige, skulle landet hamna i krig mot Finland tillsammans med Sovjetunionen\u201d.<\/p>\n

Tidsfristen f\u00f6r Sovjetunionens ultimatum var 1.3.<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6ljande dag f\u00f6rmedlade G\u00fcnter Sovjetunionens ultimatum till Tanner. Finland m\u00e5ste senast 1.3 meddela om man gick med p\u00e5 fredssamtalens f\u00f6rhandsvillkor. Finland svarade inte inom utsatt tid. F\u00f6rhandlingskontakten var \u00e4nd\u00e5 inte slutligt avbruten.<\/p>\n

V\u00e4stmakterna kr\u00e4vde en officiell beg\u00e4ran om milit\u00e4r hj\u00e4lp<\/span><\/strong><\/p>\n

Ocks\u00e5 v\u00e4stl\u00e4nderna hade meddelat om ovillkorliga ultimatum ang\u00e5ende Finlands beg\u00e4ran om hj\u00e4lp. Av Finland beg\u00e4rdes en officiell beg\u00e4ran om milit\u00e4r hj\u00e4lp. Med st\u00f6d av den skulle man kunna s\u00e4nda en milit\u00e4r expedition enligt Nationernas F\u00f6rbunds resolution ang\u00e5ende medlemsl\u00e4ndernas skyldighet att hj\u00e4lpa Finland. Med Finlands officiella beg\u00e4ran om hj\u00e4lp skulle man ha kunnat idka p\u00e5tryckning ocks\u00e5 p\u00e5 Sverige och Norge.<\/p>\n

Regeringen besl\u00f6t att s\u00e4nda fredsf\u00f6rhandlare till Moskva<\/span><\/strong><\/p>\n

Regeringen besl\u00f6t 5.3 att p\u00e5b\u00f6rja fredssamtalen. Moskva sade sig vara redo att ta emot underhandlarna. Till delegationen uts\u00e5gs 6.3 statsminister Risto Ryti, ministern utan portf\u00f6lj J. K. Paasikivi, riksdagsledamot V\u00e4in\u00f6 Voionmaa och industrimannen, generalmajor Rudolf Walden. Den sistn\u00e4mnda var marskalk Mannerheims betrodda person. Voionmaa representerade i delegationen n\u00e4rmast det socialdemokratiska partiet.<\/p>\n

Sovjetunionen fredsvillkor var h\u00e5rdare \u00e4n f\u00f6rhandsvillkoren<\/span><\/strong><\/p>\n

Den finska delegationen hade sitt f\u00f6rsta sammantr\u00e4de i Moskva 8.3 p\u00e5 kv\u00e4llen. Sovjetunionen framf\u00f6rde sina egna villkor f\u00f6r freden. De hade blivit h\u00e5rdare \u00e4n f\u00f6rhandsvillkoren. Nya krav fr\u00e5n sovjetisk sida var en partiell \u00f6verl\u00e5telse av Salla- och Kuusamoomr\u00e5dena. Fr\u00e5n Petsamoomr\u00e5det skulle den delen av Fiskarhalv\u00f6n som h\u00f6rt till Finland \u00f6verl\u00e5tas. Arrendeomr\u00e5det p\u00e5 Hang\u00f6udd var st\u00f6rre \u00e4n det varit i f\u00f6rhandsvillkoren. Gr\u00e4nsen mot Karelska n\u00e4set och Ladoga Karelen verkade vara of\u00f6rdelaktigare \u00e4n i f\u00f6rhandsvillkoren. Ett nytt speciellt krav var byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g mellan Kemij\u00e4rvi och M\u00e4rk\u00e4j\u00e4rvi. Banan skulle f\u00f6rbindas med banstr\u00e4ckan mellan Kandalax och Salla som ryssarna h\u00f6ll p\u00e5 att bygga.<\/p>\n

Regeringen bad om en l\u00e4gesbed\u00f6mning av milit\u00e4rledningen<\/span><\/strong><\/p>\n

De str\u00e4ngare villkoren var uppr\u00f6rande f\u00f6r delegationen och f\u00f6r hela finska regeringen. Det verkade som om det inte fanns andra alternativ. \u00d6verbef\u00e4lhavaren tillfr\u00e5gades igen en g\u00e5ng om en l\u00e4get. Han sv\u00e4vade mellan hj\u00e4lpen fr\u00e5n v\u00e4st och h\u00e5rda fredsvillkor. Mannerheim s\u00e4nde 9.3 den beg\u00e4rda skriftliga l\u00e4gesrapporten till regeringen. Den var skriven av kommend\u00f6ren f\u00f6r N\u00e4sets Arm\u00e9, j\u00e4garofficeraren generall\u00f6jtnant Erik Heinrichs<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4get vid fronten s\u00e5g redan 9.3. tr\u00f6stl\u00f6st ut<\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt rapporten kunde fronten p\u00e5 Karelska n\u00e4set h\u00e5lla ut n\u00e5gra dagar, i b\u00e4sta fall n\u00e5gra veckor. I sitt utl\u00e5tande h\u00e4nvisade Heinrichs till uttalanden som han beg\u00e4rt av sina kommend\u00f6rer. Uttalanden hade kommit fr\u00e5n Kommend\u00f6ren f\u00f6r Kustgruppen, j\u00e4garofficeraren generall\u00f6jtnant K. L. Oesch<\/a>, j\u00e4garofficeraren generall\u00f6jtnant Harald \u00d6hquist<\/a> som ansvarade v\u00e4stra N\u00e4sets f\u00f6rsvar (fronten mellan Viborg och Vuoksen), och j\u00e4garofficeraren generalmajor Paavo Talvela<\/a>, som ansvarade f\u00f6r \u00f6stra N\u00e4sets f\u00f6rsvar (fronten mellan Vuosalmi och Taipale).<\/p>\n

\u00d6verbef\u00e4lhavaren ans\u00e5g 11.3. att fred var det enda alternativ<\/span><\/strong><\/p>\n

Tv\u00e5 dagar senare s\u00e5g Mannerheim som det enda alternativet att g\u00e5 med p\u00e5 de h\u00e5rda fredsvillkoren. Det kommer fram i hans framst\u00e4llan till regeringen 11.3, som skulle telegraferas delegationen i Moskva. \u201dL\u00e4get vid fronten \u00e4r allvarligt, ett fortsatt krig f\u00f6rsvagar l\u00e4get. Inom n\u00e5gra dagar skulle Viborg f\u00f6rloras. Ett framg\u00e5ngsrikt f\u00f6rsvar p\u00e5 en m\u00e5nad kan inte garanteras och den erbjudna hj\u00e4lpen kommer kanske om 5 veckor, f\u00f6rutsatt att genomfartslov beviljas. Om detta inte lyckas blir det fr\u00e5ga om \u00e4nnu str\u00e4ngare villkor och st\u00f6rre landavtr\u00e4delser\u201d.<\/p>\n

Underhandlarna fick 12.3. fullmakt av regeringen att skriva under fredavtalet<\/span><\/strong><\/p>\n

Regeringen befullm\u00e4ktigade 12.3 den finska fredsdelegationen i Moskva att skriva under fredsavtalet. Det skedde sent p\u00e5 kv\u00e4llen. Enligt avtalet skulle elden upph\u00f6ra vid fronten 13.3 klockan 11.00. Tv\u00e5 av regeringens medlemmar motsatte sig fredsavtalet. Dessa var f\u00f6rsvarsminister Juho Niukkanen och undervisningsminister Uuno Hannula.<\/p>\n

Utrikesminister V\u00e4in\u00f6 Tanner h\u00f6ll ett radiotal 13.3. klockan 12:00<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"V\u00e4in\u00f6 Tanner h\u00e5ller sitt radiotal 13.3.1940. SA-bild.<\/em><\/p>\n

En timme efter att freden tr\u00e4tt ikraft 13.3.1940 klockan 12.00 h\u00f6ll utrikesminister V\u00e4in\u00f6 Tanner ett tal i radion. Han b\u00f6rjade talet med en nyhetsbulletin om f\u00f6rhandlingarna i Moskva. Karakt\u00e4ren p\u00e5 f\u00f6rhandlingarna klargjordes i Tanners ordval; \u201dP\u00e5 tisdagen den 12 dennes anordnades ett m\u00f6te mellan Finland och Sovjetunionen. Vid m\u00f6tet framlades fredsavtalets text f\u00f6r de finska delegaterna\u2026\u201d.\u00a0 I sin bulletin gick Tanner bl.a. igenom vilka omr\u00e5den som skulle \u00f6verl\u00e5tas till Sovjetunionen och tidtabellen f\u00f6r \u00f6verl\u00e5tandet.<\/p>\n

I talet efter nyhetsbulletinen gick Tanner igenom bakgrunderna till kriget, de centrala politiska h\u00e4ndelserna under kriget och orsakerna till att man slutit fred. Tanner konstaterade att Storbritannien och Frankrike hade varit beredda att hj\u00e4lpa Finland milit\u00e4rt. Att f\u00e5 trupperna \u00e4nda till Finland verkade dock om\u00f6jligt. Enda m\u00f6jliga rutten gick genom Norge och Sverige.<\/p>\n

Dessa l\u00e4nder hade redan tidigare avvisat den milit\u00e4ra hj\u00e4lpen till Finland med h\u00e4nvisning till deras neutralitet. H\u00e4nvisande till neutraliteten till\u00e4t de inte heller v\u00e4stmakternas genomfart p\u00e5 sina omr\u00e5den av de trupper som skulle komma till Finlands hj\u00e4lp.<\/p>\n

Finland var ett litet land som inte i o\u00e4ndlighet orkade strida ensamt mot en stormakt. Trots de sovjetiska h\u00e5rda fredsvillkoren ans\u00e5g regeringen att freden var ett b\u00e4ttre alternativ \u00e4n fortsatt strid: \u201ds\u00e5 l\u00e4nge som v\u00e5r f\u00f6rsvarsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r obruten\u201d.<\/p>\n

Riksdagen godk\u00e4nde fredsavtalet 15.3.<\/span><\/strong><\/p>\n

Riksdagen hade ingen reell m\u00f6jlighet att delta i behandlingen av fredsavtalet. Den kunde behandla \u00e4rendet f\u00f6rst d\u00e5 avtalet redan var underskrivet. Behandlingen av fredsavtalet b\u00f6rjade i riksdagen 15.3. Efter att \u00e4rendet behandlat samma dag tre g\u00e5nger var det omr\u00f6stning. F\u00f6r godk\u00e4nnande av avtalet r\u00f6stade 145 ledam\u00f6ter och tre motsatte sig avtalet. Nio ledam\u00f6ter r\u00f6stade blankt och 42 var fr\u00e5nvarande.<\/p>\n

Vinterkrigsregeringen l\u00e4mnade in sin avskedsans\u00f6kan 27.3.1940<\/span><\/strong><\/p>\n

Rytis regering st\u00e4llde sin plats 27.3 till f\u00f6rfogande f\u00f6r nya krafter.\u00a0 Huvuddelen av vinterkrigets regering fortsatte i den nya regeringen under Rytis ledning. F\u00f6rutom Niukkanen och Hannula uteblev fr\u00e5n regeringen J. K. Paasikivi som blev ambassad\u00f6r i Moskva och justitieminister J. O. S\u00f6derhjelm. Tidigare utrikesministern V\u00e4in\u00f6 Tanner blev folkf\u00f6rs\u00f6rjningsminister i den nya regeringen. Ny utrikesminister blev bankdirekt\u00f6r, tidigare professorn Rolf Witting.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sovjetunionen tillbakavisade i december underhandlingarna med Finlands regering Sovjetunionen tillbakavisade alla medlingsanbud mellan Sovjets och Finlands regeringar ang\u00e5ende en fred. Sovjetunionen motiverade sin st\u00e5ndpunkt med att landet hade skrivit under ett bist\u00e5nds- och v\u00e4nskapsavtal med Finlands folkregering dvs. Kuusinens regering. R\u00f6da arm\u00e9ns anfall p\u00e5 Karelska n\u00e4set hade stoppats i slutet av december. I januari f\u00f6rdubblades […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":708,"parent":1551,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1560","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1560","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1560"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1560\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2961,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1560\/revisions\/2961"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1551"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/708"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1560"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}