{"id":1564,"date":"2017-11-23T23:04:48","date_gmt":"2017-11-23T21:04:48","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1564"},"modified":"2018-01-19T12:49:20","modified_gmt":"2018-01-19T10:49:20","slug":"befolkningsskyddet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/hemmafronten\/befolkningsskyddet\/","title":{"rendered":"Befolkningsskyddet"},"content":{"rendered":"

Finlands Gasskyddsorganisation grundades 1927<\/span><\/strong><\/p>\n

Under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget anv\u00e4ndes stridsgaser vid fronten. I Finland grundades 1927 Finlands Gasf\u00f6rsvarsf\u00f6rening. F\u00f6reningen utvecklades senare till Finlands Gasskyddsorganisation. Man uppskattade att flygvapnets snabba utveckling skulle leda till djupare frontlinjer. Som en f\u00f6ljd av detta skulle civilbefolkningen komma i st\u00f6rre kontakt med kriget. Det f\u00f6rsta europeiska kriget d\u00e4r man bombade civila m\u00e5l fr\u00e5n luften var Spanska inb\u00f6rdeskriget 1936\u22121939. M\u00e5let f\u00f6r Gasskyddsorganisationen var att \u00e5stadkomma ett fungerande befolkningsskydd.<\/p>\n

Milit\u00e4rens f\u00f6rsta order om en befolkningsskyddsplan gavs 1933<\/span><\/strong><\/p>\n

Milit\u00e4rdistrikten fick sina order om att g\u00f6ra upp befolkningsskyddsplaner enligt en order som var daterad 23.4.1933. Statsr\u00e5det tillsatte vid inrikesministeriets f\u00f6redragning en kommitt\u00e9 15.2 1935 som skulle f\u00f6rbereda ett f\u00f6rslag \u201dom de \u00e5tg\u00e4rder inom luftf\u00f6rsvaret som h\u00f6r till civila myndigheter och som leder till att civilbefolkningen skyddas mot fiendens luftangrepp\u201d. Kommitt\u00e9n l\u00e4mnade sitt bet\u00e4nkande 3.3.1938.<\/p>\n

Befolkningsskyddschefens tj\u00e4nst grundades 1938 och staben 1939<\/span><\/strong><\/p>\n

Statsr\u00e5det uts\u00e5g 29.9.1938 j\u00e4garofficeraren generall\u00f6jtnant Aarne Sihvo<\/a>\u00a0till befolkningsskyddschef i inrikesministeriet. Befolkningsskyddschefens stab grundades 14.1.1939. Samtidigt lade man ner Statens befolkningsskyddscentral som fr\u00e5n 1937 ansvarat f\u00f6r utvecklandet av befolkningsskyddsberedskapen. Finlands Gasskyddsorganisation hade vid sidan om det statliga organet fortsatt sin verksamhet, med betoning p\u00e5 upplysningsverksamhet.<\/p>\n

Regeringens f\u00f6rsta lagf\u00f6rslag om befolkningsskyddet f\u00f6ll<\/span><\/strong><\/p>\n

Regeringen gav i mars 1939 ett lagf\u00f6rslag om befolkningsskyddet. Enligt lagf\u00f6rslaget skulle befolkningsskyddets \u00e4ndam\u00e5l vara \u201datt skydda befolkningen och statliga, kommunala och privata inr\u00e4ttningar samt \u00f6vrig privat egendom mot fiendens luftangrepp eller begr\u00e4nsa och lindra effekten av s\u00e5dana angrepp\u201d. Enligt f\u00f6rslaget skulle alla personer mellan 16 och 60 \u00e5r vara befolkningsskyddspliktiga. Plikten skulle ocks\u00e5 g\u00e4lla under fredstid f\u00f6r h\u00f6gst 36 timmar i \u00e5ret. I riksdagen drog behandlingen ut p\u00e5 tiden och lagf\u00f6rslaget bordlades vid riksdagssessionens slut.<\/p>\n

Lagliga grunden f\u00f6r befolkningsskyddet blev klar i sista minuten<\/span><\/strong><\/p>\n

Regeringen tillsatte en ny kommitt\u00e9 15.6.1939 f\u00f6r att f\u00f6rbereda lagf\u00f6rslaget. Kommitt\u00e9n \u00e4ndrade f\u00f6rslaget bl.a. s\u00e5, att den fredstida befolkningsskyddsf\u00f6rpliktelsen under fredstid skulle vara frivillig. Presidenten skrev 22.9 under regeringens nya lagf\u00f6rslag om befolkningsskyddet. Storkriget i Europa hade redan b\u00f6rjat under de f\u00f6rsta dagarna i september. Tyskland hade anfallit Polen 1.9.1939. Storbritannien och Frankrike hade f\u00f6rklarat krig mot Tyskland 3.9.1939. Riksdagen behandlade b\u00e5da lagf\u00f6rslagen i rask takt och godk\u00e4nde dem. Republikens president skrev under b\u00e5da lagarna i statsr\u00e5det 30.10.1939. Lagarna tr\u00e4dde i kraft 15.11.1939.<\/p>\n

Den krigstida befolkningsskyddsorganisationen bildades under de extra \u00f6vningarna<\/span><\/strong><\/p>\n

I samband med de extra \u00f6vningarna dvs. mobiliseringen fick Finlands Gasskyddsorganisation 14.10.1939 en order att verkst\u00e4lla sina mobiliseringsplaner. Reservisterna som var krigsplacerade i befolkningsskyddsuppgifter kallades samma dag i tj\u00e4nst.<\/p>\n

Huvuddragen i befolkningsskyddets organisation<\/span><\/strong><\/p>\n

Vid mobilisering kompletterades Befolkningsskyddschefens stab till sin krigstida styrka. Staben bestod av en organisations- och utbildningssektion, teknisk sektion och en underh\u00e5llsbyr\u00e5. I den tekniska sektionen utf\u00f6rdes forskning och planering ang\u00e5ende strukturellt skydd. I l\u00e4nen ansvarade befolkningsskyddsinspekt\u00f6rerna f\u00f6r befolkningsskydds\u00e4renden. Inom kommunalf\u00f6rvaltningen bildade man vanligtvis befolkningsskyddsn\u00e4mnder. F\u00f6r planeringen och verkst\u00e4llandet av beslut i st\u00e4derna ansvarade befolkningsskyddsbyr\u00e5n under ledning av byr\u00e5chefen. P\u00e5 mindre orter var ansvarspersonen den som utsetts till befolkningsskyddschef.<\/p>\n

Order om m\u00f6rkl\u00e4ggningsf\u00f6rberedelser gavs 15.10.1939<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/span>Befolkningsskyddschefen generall\u00f6jtnant Sihvo granskar 1.11.1939 Helsingfors brandverks materiel. SA-bild.<\/em><\/p>\n

Landets befolkningsskyddschef gav 15.10.1039 en order om m\u00f6rkl\u00e4ggningsf\u00f6rberedelser. F\u00f6rberedelserna f\u00f6rutsatte att m\u00f6rkl\u00e4ggningen kunde verkst\u00e4llas efter 17.10. klockan 00:00 inom tv\u00e5 timmar efter en m\u00f6rkl\u00e4ggningsorder. P\u00e5 de flesta orter h\u00f6ll man f\u00f6re krigsutbrottet m\u00f6rkl\u00e4ggnings\u00f6vningar.<\/p>\n

Alarmarrangemangen och kontrollen av dem<\/span><\/strong><\/p>\n

Befolkningsskyddsmyndigheterna hade ansvaret f\u00f6r att ge flygalarm. Anm\u00e4lan om fiendeflyg som n\u00e4rmade sig kom fr\u00e5n Flygvapnets omr\u00e5descentraler. L\u00e4nens befolkningsskyddsinspekt\u00f6rer beordrades att granska alarmsystemen. Det var ocks\u00e5 viktigt p\u00e5 orten att veta fr\u00e5n vilken av luftf\u00f6rsvarets omr\u00e5descentraler (IPAK) meddelandet om fiendeflyg kom. Ocks\u00e5 kommunikationsn\u00e4tet skulle kontrolleras.<\/p>\n

Befolkningsskyddsdirektiven efter krigsutbrottet<\/span><\/strong><\/p>\n

Befolkningsskyddschefen gav \u00e5t befolkningsskyddsinspekt\u00f6rerna sina order och hans stabs bulletiner. Den f\u00f6rsta bulletinen utkom 3.12.1939. Den inneh\u00f6ll information om fiendens bomber.<\/p>\n

I sin f\u00f6rsta order 4.12.1939 efter krigsutbrottet beordrade Sihvo l\u00e4nen att omedelbart efter ett bombardemang s\u00e4nda en l\u00e4gesrapport till hans stab. Samtidigt beordrade han konstant dejourering p\u00e5 alla ledningsniv\u00e5er.<\/p>\n

Erfarenheterna av kriget beaktades<\/span><\/strong><\/p>\n

I sin f\u00f6ljande order fr\u00e5n 29.12 gav befolkningsskyddschefen preciserade direktiv om agerandet under ett bombanfall. Han kr\u00e4vde ocks\u00e5 str\u00e4ngare luftskyddsdisciplin. M\u00e4nniskorna gick inte omedelbart efter att flygalarm i luftskydden. En del stannade f\u00f6r att f\u00f6lja med bombardemangen. M\u00e4nniskor som r\u00f6rde sig p\u00e5 landsbygden skulle vara beredda att skydda sig mot fiendeflygplanens maskingev\u00e4rseld genom kamouflering. D\u00e4rf\u00f6r skulle de b\u00e4ra med sig ett tillr\u00e4ckligt stort vitt tygstycke t.ex. ett lakan.<\/p>\n

Krigsindustrin st\u00f6rdes av upprepade flyglarm<\/span><\/strong><\/p>\n

Upprepade flyglarm som kr\u00e4vde skydds\u00e5tg\u00e4rder st\u00f6rde krigsindustrins verksamhet. Befolkningsskyddschefen beordrade 29.12 fabrikerna att avbryta sin verksamhet endast d\u00e5 omedelbar fara hotade. Varningen skulle ges av fabrikens luftskyddspersonal.<\/p>\n

Beredskapen mot gasanfall f\u00f6rb\u00e4ttrades<\/span><\/strong><\/p>\n

Finlands gasskyddsorganisation tillverkade gasmasker f\u00f6r civilbefolkningen. De kemiska f\u00f6rs\u00f6ksanstalterna i Vasa och Tammerfors kunde analysera gasprover. Enligt befolkningsskyddschefens order 31.12 skulle f\u00e4ltlaboratorier f\u00f6r befolkningsskyddet grundas i Helsingfors, \u00c5bo, Kuopio, Ule\u00e5borg och Kemi. Personalens utbildning tog dock en s\u00e5 l\u00e5ng tid i anspr\u00e5k att laboratorierna kunde tas i bruk f\u00f6rst vid krigets slutskede.<\/p>\n

Landet var uppdelat i ett krigsomr\u00e5de och i en hemmafront<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Omarbetad karta fr\u00e5n boken, Ari Raunio, \u201dDe milit\u00e4ra operationerna De finska krigen 1939\u221245. Karttakeskus 2008.<\/em><\/p>\n

Karelska arm\u00e9ns, IV Arm\u00e9k\u00e5rens och Grupp Talvelas omr\u00e5de, liksom omr\u00e5dena f\u00f6r Norra Finlands Grupp och Lapplandsgruppen kallades f\u00f6r krigsomr\u00e5de. Dessa str\u00e4ckte sig l\u00e5ngt bakom linjerna. Inrikesministeriet ansvarade ocks\u00e5 f\u00f6r befolkningsskyddet p\u00e5 orter som befann sig p\u00e5 truppernas bakre omr\u00e5den. Statsr\u00e5det beordrade 19.1.1940 hela ansvaret f\u00f6r befolkningsskyddet p\u00e5 krigsomr\u00e5det \u00e5t respektive truppf\u00f6rband.<\/p>\n

Desarmeringsutbildningen av icke-detonerade bomber p\u00e5b\u00f6rjades i december<\/span><\/strong><\/p>\n

En del av fiendens bomber detonerade inte och blev s.k. sotare. F\u00f6r att undvika olyckor m\u00e5ste dessa desarmeras. Utbildningen av personal som beh\u00f6vdes f\u00f6r dessa uppgifter p\u00e5b\u00f6rjades i december. I den f\u00f6rsta desarmeringskursen 12\u221213.12 deltog 19 personer. Personerna representerade 16 olika kommuner. Efter detta ordnades utbildning i Jyv\u00e4skyl\u00e4, Lahtis och \u00c5bo. Totalt 94 bombdesarmerare utbildades under kriget.<\/p>\n

Vinterkrigets bombardemang<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/span>Omarbetad karta fr\u00e5n boken, Ari Raunio, \u201dDe milit\u00e4ra operationerna De finska krigen 1939\u221245. Karttakeskus 2008.<\/em><\/p>\n

Enligt statistiken bombades totalt n\u00e4stan 700 orter under vinterkriget. Bombangreppens antal enligt statistiken var 2 700. Av de enligt uppskattning n\u00e4rmare 100 000 bomberna var 55 000 spr\u00e4ngbomber och \u00f6ver 40 000 brandbomber. Fiendeflyget gjorde enligt statistiken 440 maskingev\u00e4rsattacker. I vinterkrigets bombangrepp dog knappt 1 000 personer. Olika myndigheters statistik avviker lite fr\u00e5n varandra.<\/p>\n

Bombardemangens personf\u00f6rluster<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/span>M\u00e5nga av tr\u00e4byggnaderna i S:t Michel f\u00f6rst\u00f6rdes i R\u00f6da arm\u00e9ns bombangrepp 5.1.1940. Bilden \u00e4r fr\u00e5n Mikonkatu. SA-bild.<\/em><\/p>\n

De st\u00f6rsta enskilda f\u00f6rlusterna uppstod i Helsingfors 30.11. F\u00f6rlusterna f\u00f6rorsakades av dagens andra bombangrepp p\u00e5 eftermiddagen. Det f\u00f6reg\u00e5ende bombangreppets fara \u00f6ver-signal hade ljudit kort f\u00f6re andra angreppet. S\u00e5lunda kom bombangreppet som en \u00f6verraskning f\u00f6r stadsborna. I bombardemanget under krigets f\u00f6rsta dag dog ca 100 personer i Helsingfors.<\/p>\n

De n\u00e4stst\u00f6rsta f\u00f6rlusterna uppstod 17.2.1940 i Idensalmi. I det bombangreppet dog 41 personer. Av dem dog 28 personer d\u00e5 en bomb tr\u00e4ffade ett skyddsrum som befann sig ovan jorden. S:t Michel bombades 5.1.1940 med tre angrepp. Det f\u00f6rsta angreppet kom som en \u00f6verraskning.<\/p>\n

Byggnader som f\u00f6rst\u00f6rdes eller skadades<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Klostergatan i Viborg 8.3.1940. SA-bild.<\/em><\/p>\n

Den st\u00f6rsta f\u00f6r\u00f6delsen uppstod i Viborg som befann sig i krigsomr\u00e5det. Enligt statistiken f\u00f6rst\u00f6rdes eller skadades p\u00e5 hemmafronten n\u00e4rmare 500 byggnader i Villmanstrand, i Lahtis n\u00e4rmare 400, i \u00c5bo \u00f6ver 300 och i Riihim\u00e4ki lika m\u00e5nga.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finlands Gasskyddsorganisation grundades 1927 Under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget anv\u00e4ndes stridsgaser vid fronten. I Finland grundades 1927 Finlands Gasf\u00f6rsvarsf\u00f6rening. F\u00f6reningen utvecklades senare till Finlands Gasskyddsorganisation. Man uppskattade att flygvapnets snabba utveckling skulle leda till djupare frontlinjer. Som en f\u00f6ljd av detta skulle civilbefolkningen komma i st\u00f6rre kontakt med kriget. Det f\u00f6rsta europeiska kriget d\u00e4r man bombade civila […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":586,"parent":1562,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1564","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1564","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1564"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1564\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2368,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1564\/revisions\/2368"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1562"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/586"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1564"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}