{"id":1578,"date":"2017-11-23T23:41:15","date_gmt":"2017-11-23T21:41:15","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1578"},"modified":"2018-05-11T16:06:29","modified_gmt":"2018-05-11T13:06:29","slug":"varldskriget","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/varldskriget\/","title":{"rendered":"V\u00e4rldskriget"},"content":{"rendered":"

Tyskland anf\u00f6ll Polen 1.9.1939 utan krigsf\u00f6rklaring<\/span><\/strong><\/p>\n

Tyskland b\u00f6rjade anfallet mot Polen 1.9.1939 tidigt p\u00e5 morgonen. Anfallet startade utan krigsf\u00f6rklaring. Tysklands rikskansler Adolf Hitler h\u00f6ll 1.9 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen ett tal i landets riksdag. Talet s\u00e4ndes i radio. I talet meddelade Hitler att Tyskland hade svarat p\u00e5 polackernas eldgivning.<\/p>\n

Det tyska anfallet ledde 3.9 till en krigsf\u00f6rklaring av v\u00e4stmaktern<\/span>\u00a0<\/strong><\/p>\n

Italiens ledare Benito Mussolini meddelade 2.9 att Italien \u00e4r ett ickekrigf\u00f6rande land. Mussolini f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6ljande dag f\u00e5 i g\u00e5ng underhandlingar om Polen. Storbritanniens och Frankrikes ovillkorliga krav f\u00f6r underhandlingar var, att Tyskland skulle dra tillbaka sina trupper med det snaraste fr\u00e5n Polen. Storbritannien och Frankrike f\u00f6rklarade 3.9 krig mot Tyskland. I september f\u00f6rklarade ocks\u00e5 det Brittiska Samv\u00e4ldets l\u00e4nder krig mot Tyskland. M\u00e5nga l\u00e4nder d\u00e4ribland Belgien, Holland, Sovjetunionen, USA, Danmark; Norge, Sverige och Finland f\u00f6rklarade sig neutrala.<\/p>\n

Storbritannien och Frankrike l\u00e4mnade sina ultimatum f\u00f6re krigsf\u00f6rklaringarna<\/span><\/strong><\/p>\n

Storbritannien och Frankrike l\u00e4mnade f\u00f6re krigsf\u00f6rklaringarna 3.9 sina egna ultimatum till Tyskland. Dessa v\u00e4stl\u00e4nder hade i mars 1939 garanterat Polens gr\u00e4nser och f\u00f6rbundit sig att st\u00f6da landet ifall n\u00e5got europeiskt land skulle anfalla det. \u00c4ven Rum\u00e4nien hade senare f\u00e5tt dylika garantier.<\/p>\n

Storbritannien l\u00e4mnade 3.9 p\u00e5 morgonen i Berlin en not. I noten konstaterades det att krigstillst\u00e5nd r\u00e5der mellan l\u00e4nderna om Tyskland inte upph\u00f6r med krigshandlingarna och drar bort sina trupper fr\u00e5n Polen samma dag f\u00f6re klockan 11. I Frankrikes motsvarande ultimatum var tidsfristen st\u00e4lld till kockan 17 samma dag.<\/p>\n

Storbritannien stiftade 3.9 en v\u00e4rnpliktslag<\/span><\/strong><\/p>\n

Storbritannien hade en yrkesarm\u00e9. Landets regering hade p\u00e5 v\u00e5ren l\u00e4mnat f\u00f6r behandling till parlamentet ett lagf\u00f6rslag om en partiell v\u00e4rnplikt. Enligt det skulle man kunna kalla in 20\u221222-\u00e5riga m\u00e4n till tj\u00e4nstg\u00f6ring f\u00f6r en period p\u00e5 sex m\u00e5nader. Samma dag som krig f\u00f6rklarades, godk\u00e4nde parlamentet ett \u00e4ndrat lagf\u00f6rslag. Enligt det skulle alla m\u00e4n mellan 18 och 41 \u00e5r kunna kallas till tj\u00e4nst.<\/p>\n

Ett krig utan mark- eller luftoperationer<\/span><\/strong><\/p>\n

Storbritannien och Frankrike ans\u00e5g sig beh\u00f6va tid f\u00f6r att rusta upp sina arm\u00e9er. Denna upprustning f\u00f6rutsatte ocks\u00e5 en l\u00e4mplig krigsindustri. V\u00e4stmakterna besl\u00f6t sig f\u00f6r att tillsvidare koncentrera sig p\u00e5 f\u00f6rsvar. Man r\u00e4knade med att bygga upp en starkare milit\u00e4r styrka \u00e4n vad motst\u00e5ndaren hade. Det skulle ta l\u00e5ng tid. Samtidigt f\u00f6rst\u00e4rkte krigsindustrin i Tyskland landets milit\u00e4ra styrka. Det skulle f\u00f6rsv\u00e5ras genom att hindra tillg\u00e5ngen till r\u00e5varor.<\/p>\n

Efter krigsf\u00f6rklaringen startade Storbritannien och Frankrike inte n\u00e5gra m\u00e4rkbara mark- eller luftoperationer. Under kriget i Polen f\u00f6rbj\u00f6d Hitler sina trupper i v\u00e4st att \u00f6verskrida Tysklands gr\u00e4ns. Ocks\u00e5 flygvapnets verksamhet begr\u00e4nsades.<\/p>\n

De franska landstridskrafterna f\u00f6rblev i f\u00f6rsvarsst\u00e4llningar<\/span><\/strong><\/p>\n

De allierade blev och v\u00e4ntade p\u00e5 ett anfall fr\u00e5n Tyskland. Franska arm\u00e9n koncentrerades i f\u00f6rsvarsst\u00e4llningar. Under h\u00f6stens lopp flyttades b\u00e5de brittiska och kanadensiska trupper till Frankrike.<\/p>\n

Frankrike ryckte fram vid tyska gr\u00e4nsen till Saaromr\u00e5det. Tyska bevakningstrupper drog sig till bef\u00e4sta st\u00e4llningar. De franska trupperna drog sig 17.10 tillbaka till utg\u00e5ngsl\u00e4get. Ur milit\u00e4r synpunkt f\u00f6rblev situationen vid den tyska v\u00e4stfronten stabil \u00e4nda till maj 1940.<\/p>\n

B\u00e5da parters flygvapen koncentrerade sig n\u00e4rmast p\u00e5 spanings- och underr\u00e4ttelseverksamhet<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6rutom marktrupper flyttades ocks\u00e5 delar av det brittiska flygvapnet till Frankrike. I januari 1940 bildades \u201dBrittiska Flygvapnet i Frankrike\u201d (The British Air Force in France) av de till Frankrike f\u00f6rflyttade brittiska flygvapnets avdelningar.<\/p>\n

\u00c4nda till maj 1940 undvek b\u00e5da parter att utf\u00f6ra bombflygningar \u00f6ver varandras st\u00e4der. N\u00e5gra bombflygningar utf\u00f6rdes \u00f6ver tyska milit\u00e4ra m\u00e5l bl.a. hamnar. Vid operationer som utf\u00f6rdes dagtid f\u00f6rlorade man alltf\u00f6r m\u00e5nga egna plan. Fransm\u00e4nnen \u00f6vergick f\u00f6rst till nattbombardemang och kort d\u00e4refter ocks\u00e5 britterna. En dylik omfattande verksamhet f\u00f6rutsatte en tidskr\u00e4vande utbildning.<\/p>\n

Storbritannien och Frankrike besl\u00f6t att b\u00f6rja kriget med en sj\u00f6blockad<\/span><\/strong><\/p>\n

Huvudmetoden f\u00f6r v\u00e4stmakterna att f\u00f6rsvaga Tyskland var att f\u00f6rhindra sj\u00f6transporterna genom en sj\u00f6blockad. Dess inverkan f\u00f6rsvagade Sovjetunionens m\u00f6jligheter att uppr\u00e4tth\u00e5lla en v\u00e4lvillig neutralitet i f\u00f6rh\u00e5llandet mot Tyskland. Tyskland fick av Sovjetunionen k\u00f6pa rikligt med r\u00e5varor f\u00f6r sin krigsindustri. Detta f\u00f6rb\u00e4ttrade Tysklands m\u00f6jligheter att uppr\u00e4tth\u00e5lla sin krigsindustri under en l\u00e5ng blockad.<\/p>\n

Italien f\u00f6rsvagade ocks\u00e5 effekten av blockaden mot Tyskland. Landet hade efter Tysklands anfall mot Polen f\u00f6rklarat sig vara ett icke krigf\u00f6rande land. De allierade \u00f6nskade att det skulle f\u00f6rbli ett icke krigf\u00f6rande land och ville inte irritera det. Italien var \u00e4nd\u00e5 bundet av ett avtal med Tyskland. Italiens handel med Tyskland st\u00f6dde Tysklands anstr\u00e4ngningar i kriget.<\/p>\n

Strategin man valt med mark- och flygtrupper betydde att Frankrikes f\u00f6rsvar f\u00f6rst\u00e4rktes med engelska och kanadensiska trupper. De franska f\u00f6rsvarsf\u00f6rberedelserna f\u00f6rsvagades av Belgiens neutralitet. Gr\u00e4nsen mellan Frankrike och Belgien var obef\u00e4st. De allierade skulle velat s\u00e4tta in trupper p\u00e5 belgiskt omr\u00e5de.<\/p>\n

Striden om Atlanten b\u00f6rjade 3.9.1939<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter Storbritanniens och Frankrikes krigsf\u00f6rklaringar f\u00f6ljde \u00f6msesidiga sj\u00f6blockader. Striden om Atlanten b\u00f6rjade 3.9 fortsatte \u00e4nda till maj 1945 d\u00e5 Tyskland kapitulerade. B\u00e5da parter f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rhindra varandras sj\u00f6transporter. Storbritannien anv\u00e4nde f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let ytfartyg och Tyskland anv\u00e4nde ub\u00e5tar.<\/p>\n

De allierade saknade en central krigsledning<\/span><\/strong><\/p>\n

Storbritannien och Frankrike grundade ett h\u00f6gsta krigsr\u00e5d f\u00f6r de allierade f\u00f6r att koordinera politiska beslut som hade anknytning till kriget. De strategiska besluten f\u00f6rbereddes f\u00f6rst i vardera landet, varefter det slutliga beslutet gjordes vid krigsr\u00e5dets m\u00f6ten.<\/p>\n

Milit\u00e4r planering utf\u00f6rdes i b\u00e5da l\u00e4ndernas milit\u00e4rstaber. Koordineringen skedde vid gemensamma m\u00f6ten mellan l\u00e4ndernas stabschefer.<\/p>\n

Sovjetunionen anf\u00f6ll Polen 17.9.<\/span><\/strong><\/p>\n

De tyska trupperna slog snabbt polackerna och ryckte fram till intressesf\u00e4rens gr\u00e4ns i Polensom man kommit \u00f6verens om i Molotov\u2212Ribbentropavtalets hamliga till\u00e4ggsprotokoll 23.8.1939. Sovjetunionens arm\u00e9 b\u00f6rjade sitt anfall 17.9 och er\u00f6vrade de \u00f6stra delarna av Polen. Tyskland och Polen preciserade med att avtal 28.9 intressesf\u00e4rerna mellan l\u00e4nderna.<\/p>\n

Tyskland erbj\u00f6d fred i b\u00f6rjan av oktober \u00e5t de allierade<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter er\u00f6vringen av Polen h\u00f6ll Hitler 6.10 ett tal i Tysklands riksdag (Reichstag). I talet meddelade han att Tyskland var redo f\u00f6r en fred med de allierade. Storbritanniens premi\u00e4rminister Nevillle Chamberlain tillbakavisade fredsm\u00f6jligheterna 12.10 i sitt offentliga tal.<\/p>\n

Tidpunkten f\u00f6r Tysklands anfall mot v\u00e4st uppsk\u00f6ts 29 g\u00e5nger<\/span><\/strong><\/p>\n

Hitler hade redan 9.10.1939 skrivit under en order om anfallsf\u00f6rberedelser mot v\u00e4st, ifall hans fredserbjudande inte skulle godk\u00e4nns. H\u00f6gsta chefen f\u00f6r de tyska landstridskrafterna, general\u00f6verste Walther von Brauchitsch ledde planeringen f\u00f6r anfallet. Han bed\u00f6mde att den tyska arm\u00e9n \u00e4nnu inte var redo f\u00f6r anfallet. Efter Hitler p\u00e5tryckningar vid ett m\u00f6te 5.11 gick han med p\u00e5 att anfallet skulle b\u00f6rja 12.11. Datumet f\u00f6r anfallet flyttades f\u00f6rsta g\u00e5ngen till 17.11 och d\u00e4refter \u00e4nnu 28 g\u00e5nger. Anfallet b\u00f6rjade 20.5.1940.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tyskland anf\u00f6ll Polen 1.9.1939 utan krigsf\u00f6rklaring Tyskland b\u00f6rjade anfallet mot Polen 1.9.1939 tidigt p\u00e5 morgonen. Anfallet startade utan krigsf\u00f6rklaring. Tysklands rikskansler Adolf Hitler h\u00f6ll 1.9 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen ett tal i landets riksdag. Talet s\u00e4ndes i radio. I talet meddelade Hitler att Tyskland hade svarat p\u00e5 polackernas eldgivning. Det tyska anfallet ledde 3.9 till en krigsf\u00f6rklaring […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":647,"parent":0,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/main-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1578","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1578","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1578"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1578\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2975,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1578\/revisions\/2975"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/647"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1578"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}