{"id":1584,"date":"2017-11-23T23:55:04","date_gmt":"2017-11-23T21:55:04","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1584"},"modified":"2018-05-11T16:05:44","modified_gmt":"2018-05-11T13:05:44","slug":"vinterkrigets-bokslut","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vinterkrigets-bokslut\/","title":{"rendered":"Vinterkrigets bokslut"},"content":{"rendered":"<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Mannerheims dagorder 14.3.1940<\/span><\/strong><\/p>\n<p>\u00d6verbef\u00e4lhavaren marskalk Mannerheim gav 14.3 <a class=\"modal-opener\" href=\"#modal1191\">\u00f6verbef\u00e4lhavarens dagorder nr 34<\/a>. M\u00e5nga av orderns fraser blev ber\u00f6mda t.ex. andra stycket:<\/p>\n<p><em>\u201dNi ville ej ha krig, Ni \u00e4lskade freden, arbetet och fram\u00e5tskridandet, men kampen blev Er p\u00e5tvingad och i den har ni utr\u00e4ttat storverk, som f\u00f6r sekler fram\u00e5t skola str\u00e5la p\u00e5 h\u00e4vdens blad.\u201d<\/em><\/p>\n<p><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Fj\u00e4rde stycket l\u00e5ter s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n<p><em>\u201dSoldater!\u00a0 Jag har k\u00e4mpat p\u00e5 m\u00e5nga slagf\u00e4lt, men jag har \u00e4nnu ej sett Er like som krigsm\u00e4n. Jag \u00e4r stolt \u00f6ver Er som om ni vore mina egna barn, lika stolt \u00f6ver mannen fr\u00e5n tundrorna i norr som \u00f6ver s\u00f6nerna fr\u00e5n \u00d6sterbottens vida sl\u00e4tter, Karelens skogar, Savolax leende bygder, Tavastlands och Satakundas rika g\u00e5rdar, Nylands och Egentliga Finlands bj\u00f6rkomsusade hagar. Jag \u00e4r lika stolt \u00f6ver fabriksarbetaren och den fattiga stugans son som \u00f6ver rikemannens insats av liv och lem.\u201d<\/em><\/p>\n<p>Dagorderns sista stycke har ansetts vara delvis g\u00e5tfullt. Vad m\u00e5nne menas med \u201dden skuld, i vilken vi st\u00e5tt till v\u00e4sterlandet\u201d? Stycket lyder s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Stycket l\u00e5ter s\u00e5 h\u00e4r<\/span><\/p>\n<p><em>\u201dVi ha det stolta medvetandet att \u00e4ga en historisk mission, som vi fortfarande fylla, att skydda den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen, som sedan sekler varit v\u00e5r arvedel, men vi veta ocks\u00e5 att vi till sista penningen ha betalat den skuld, i vilken vi st\u00e5tt till v\u00e4sterlandet.\u201d\u00a0<\/em><\/p>\n<p>Mindre uppm\u00e4rksamhet har f\u00e4sts vid ett klart sakfel i dagordern. Enligt dagordern; \u201dMer \u00e4n 15\u00a0000 av Er, som drogo ut, kommer ej att \u00e5terse hemmet\u2026.. och om ett par hundratusen av Edra Fiender nu ligger under den frusna drivan eller med brusten blick stirra mot v\u00e5r stj\u00e4rnhimmel\u201d\u2026. Enlig statistik som uppgjorts efter vinterkriget stupade ca 20\u00a0000 man f\u00f6rutom de som f\u00f6rsvann eller som dog senare av sina skador. R\u00f6da arm\u00e9ns f\u00f6rluster p\u00e5 den finska fronten var troligen ca 128\u00a0000.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Fruktade Stalin att hamna i krig med v\u00e4stmakterna?<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Vinterkriget slutade 13.3.1940. Fredsavtalet som skrevs under f\u00f6reg\u00e5ende natt i Moskva var h\u00e5rt f\u00f6r Finland. I v\u00e4st talade man allm\u00e4nt om Finlands kapitulation. Redan i april 1940 \u00e5ngrade sig Stalin att anfallet stoppats och att man slutit fred. Synbarligen var Stalins fruktan att hamna i krig med v\u00e4stmakterna en avg\u00f6rande orsak till att anfallet br\u00f6ts.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Befolkningen fr\u00e5n de \u00f6verl\u00e5tna omr\u00e5dena evakuerades till Finland<\/span><\/strong><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/talvisota.fi\/wp-content\/uploads\/7394.jpg\" alt=\"\" width=\"812\" height=\"451\" \/><em>Evakuerade p\u00e5 Huuhanm\u00e4ki Station i Lahdenpohja 17.3.1940. SA-bild.<\/em><\/p>\n<p>Enligt fredavtalet skulle Finland p\u00e5 Hang\u00f6udd hyra ut en flottbas till Sovjetunionen. Dessutom skulle omr\u00e5den fr\u00e5n Petsamo, Salla och Kuusamo samt huvuddelen av ut\u00f6arna p\u00e5 Finska viken \u00f6verl\u00e5tas. Karelska n\u00e4set samt Ladogakarelen skulle \u00f6verl\u00e5tas i sin helhet. P\u00e5 de sistn\u00e4mnda omr\u00e5dena fanns tre st\u00e4der, Viborg, Kexholm och Sordavala. Viborg var Finlands n\u00e4stst\u00f6rsta stad.<\/p>\n<p>Hang\u00f6udd skulle f\u00f6re \u00f6verl\u00e5telsen t\u00f6mmas p\u00e5 sin bos\u00e4ttning. Praktiskt taget hela befolkningen fr\u00e5n de \u00f6verl\u00e5tna omr\u00e5dena flyttades till Finland. Antalet evakuerade var ca 420\u00a0000 eller n\u00e4stan 12 % av Finlands d\u00e5varande befolkning.<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/talvisota.fi\/wp-content\/uploads\/7943_wide.jpg\" alt=\"\" width=\"100%\" height=\"NaN\" \/><em>Evakueringen av Hang\u00f6 20.3.1940. SA-bild.<\/em><\/p>\n<p><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Evakueringarna och krigets f\u00f6rst\u00f6relser \u00f6kade civilbefolkningens tr\u00e5ngboddhet<\/span><\/p>\n<p>Evakueringarna f\u00f6re, under och efter kriget samt f\u00f6rst\u00f6relsen efter bombardemangen \u00f6kade tr\u00e5ngboddheten bland civilbefolkningen. Den uteblivna lantbruksproduktionen fr\u00e5n de \u00f6verl\u00e5tna omr\u00e5dena m\u00e4rktes i livsmedelssituationen.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Sovjetunionen \u00e5terl\u00e4mnade Petsamo omr\u00e5det<\/span><\/strong><\/p>\n<p><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/talvisota.fi\/wp-content\/uploads\/9958.jpg\" alt=\"\" width=\"100%\" height=\"NaN\" \/><em>Linhammar i Petsamo 15.4.1940. SA-bild.<\/em><\/p>\n<p>Enligt fredsavtalet \u00e5terl\u00e4mnade Sovjetunionen Petsamoomr\u00e5det. Mottagandet leddes av kapten Antti Pennanen. R\u00f6da arm\u00e9ns trupper l\u00e4mnade omr\u00e5det 9.4.1940.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">De hemv\u00e4ndande reservisterna \u00e5tergick till sina arbeten<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Den evakuerade befolkningen och de hemf\u00f6rlovade reservisterna p\u00e5verkade igen en g\u00e5ng arbetsmarknaden. Kvinnor som varit i mansdominerade branscher ville man s\u00e4ga upp. De \u00e5terv\u00e4ndande soldaterna skulle erbjudas arbete.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">De m\u00e4nskliga f\u00f6rlusterna i vinterkriget var stora<\/span><\/strong><\/p>\n<p><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/talvisota.fi\/wp-content\/uploads\/11584.jpg\" alt=\"\" width=\"100%\" height=\"NaN\" \/><em>F\u00f6rsta g\u00e5ngen firades de stupades minnesdag 19.5.1940 d\u00e5 \u00d6verbef\u00e4lhavaren, f\u00e4ltmarskalk Mannerheim bes\u00f6kte hj\u00e4ltegravarna p\u00e5 Sandudd. Den nya minnesdagen ersatte den \u00e5rliga frihetskrigets segerdag som firats 16.5 med festligheter och milit\u00e4rparader. SA-bild.<\/em><\/p>\n<p>Enligt rapporter som f\u00f6rsvarsmakten och f\u00f6rsvarsministeriet publicerat efter kriget, var f\u00f6rlusterna 67\u00a0000 personer. Antalet stupade och f\u00f6rsvunna var \u00f6ver 24\u00a0000. P\u00e5 hemmafronten omkom dessutom ca 1\u00a0000 personer. I handelsflottan miste 65 sj\u00f6m\u00e4n livet. De s\u00e5rades antal var 43\u00a0000 varav 16\u00a0000 var allvarligt s\u00e5rade.<\/p>\n<p>I totalantalet stupade ing\u00e5r de som omkom av sina skador, de f\u00f6rsvunna och de som inte \u00e5terkommit fr\u00e5n f\u00e5ngenskap. F\u00f6re slutet av maj dog 1\u00a0500 av de sv\u00e5rt s\u00e5rade. De som blivit p\u00e5 slagf\u00e4ltet klassades som f\u00f6rsvunna. Deras antal var ca 3\u00a0000. En del av dem hade blivit tillf\u00e5ngatagna. Efter kriget \u00e5terv\u00e4nde \u00f6ver 800 personer fr\u00e5n krigsf\u00e5ngenskap.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Efter kriget var Finland \u00e4nnu ensammare<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Efter vinterkriget var Finland \u00e4nnu ensammare.\u00a0 Sverige stod fast vid sin st\u00e5ndpunkt fr\u00e5n vinterkriget att inte blanda sig i kriget mellan Finland och Sovjetunionen. Tyskland anf\u00f6ll i april 1940 Danmark och Norge och i maj Holland, Belgien och Frankrike. Efter det hade de allierade ingen m\u00f6jlighet att milit\u00e4rt p\u00e5verka l\u00e4get i de nordiska l\u00e4nderna. Tyskland och Sovjetunionen beh\u00e4rskade \u00d6stersj\u00f6n. Storbritannien och Tyskland \u00f6vervakade fartygstrafiken till och fr\u00e5n Petsamo. Sovjetunionen skulle ha kunnat med sitt kustartilleri stoppa trafiken efter att landet \u00f6vertagit hela Fiskarhalv\u00f6n och Srednihalv\u00f6n Pummanki enligt Moskvafreden 13.3.1940.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">De allierade f\u00f6rlorade sina p\u00e5verkningsm\u00f6jligheter i norden<\/span><\/strong><\/p>\n<p>De allierade v\u00e4stl\u00e4nderna gjorde i b\u00f6rjan av februari 1940 ett principbeslut om att hj\u00e4lpa Finland milit\u00e4rt.\u00a0 Det egentliga m\u00e5let med operationen var \u00e4nd\u00e5 att f\u00e5 Kirunas malmf\u00e4lt i norra Sverige i besittning. De allierade ville f\u00f6rhindra Sverige fr\u00e5n att leverera j\u00e4rnmalm till Tyskland, som nu i st\u00e4llet f\u00f6r Sovjetunionen blivit v\u00e4stmakternas huvudfiende.<\/p>\n<p>Norge och Sverige ans\u00e5g sin neutralitet vara s\u00e5 viktig att de inte till\u00e4t genomfart f\u00f6r de allierades trupper. De fruktade att Tyskland skulle skrida till mot\u00e5tg\u00e4rder om det kom av de allierades trupper till l\u00e4ndernas omr\u00e5de.<\/p>\n<p>Tyskland anf\u00f6ll i april 1940 Danmark och Norge. De tyska trupperna ockuperade Danmark och s\u00f6dra Norge. I Nordnorge var det strider. De allierade s\u00e4nde trupper till Nordnorge vilket de skulle ha gjort \u00e4ven om Tyskland inte hade anfallit. Tyskland p\u00e5b\u00f6rjade i maj sina anfall mot Belgien, Holland och Frankrike. De allierade drog bort sina trupper fr\u00e5n Nordnorge. Tyskland ockuperade ocks\u00e5 Nordnorge. De allierade hade inte l\u00e4ngre m\u00f6jlighet att milit\u00e4rt p\u00e5verka Skandinavien.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Den finska taktiken var effektiv p\u00e5 omr\u00e5det mellan Ladoga och Ishavet<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Milit\u00e4rt visade vinterkriget att de finska trupperna beh\u00e4rskade krigf\u00f6ringen mot R\u00f6da arm\u00e9ns trupper p\u00e5 omr\u00e5det mellan Ladoga och Ishavet. D\u00e4r uppn\u00e5dde man vinterkrigets mest betydelsefulla segrar i Suomussalmi, p\u00e5 Raatev\u00e4gen och i Tolvaj\u00e4rvi. Mottistriderna vid Kitil\u00e4, Lemetti och Kuhmo gav ocks\u00e5 en bild av den framg\u00e5ngsrika finska taktiken, fast\u00e4n segrarna i strid uteblev.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n striderna p\u00e5 Karelska n\u00e4set var det sv\u00e5rare att urskilja n\u00e5gon speciell finsk taktik, om man inte r\u00e4knar med truppernas seghet och f\u00f6rm\u00e5ga till snabba motanfall, \u00e4ven med mindre styrkor. Inom generalsk\u00e5ren r\u00e5dde olika uppfattningar om betydelsen av Mannerheimlinjens stambef\u00e4stningar. Efter vinterkriget kom \u00f6verbef\u00e4lhavaren, marskalk Mannerheim till slutsatsen att starka stambef\u00e4stningar skulle byggas l\u00e4ngs hela den nya gr\u00e4nsen.<\/p>\n<p><strong><span class=\"Sivuosan_otsikko\">Finland f\u00f6rberedde sig f\u00f6r ett nytt anfall fr\u00e5n Sovjetunionen\u00a0<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Utvecklandet av krigskonsten och taktiken hamnade efter vinterkriget i skymundan. Omstruktureringen av den krigstida arm\u00e9n ledde till att ocks\u00e5 hela den fredstida strukturen skulle omorganiseras. Man ans\u00e5g att detta enorma arbete kr\u00e4vde insatser av alla officerare i aktiv tj\u00e4nst. Det beh\u00f6vdes ocks\u00e5 som utbildare i den st\u00f6rre fredstida arm\u00e9n. Officerare som f\u00f6re vinterkriget hade \u00f6verg\u00e5tt i civil tj\u00e4nst togs nu tillbaka i tj\u00e4nst.<\/p>\n<p><em>Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mannerheims dagorder 14.3.1940 \u00d6verbef\u00e4lhavaren marskalk Mannerheim gav 14.3 \u00f6verbef\u00e4lhavarens dagorder nr 34. M\u00e5nga av orderns fraser blev ber\u00f6mda t.ex. andra stycket: \u201dNi ville ej ha krig, Ni \u00e4lskade freden, arbetet och fram\u00e5tskridandet, men kampen blev Er p\u00e5tvingad och i den har ni utr\u00e4ttat storverk, som f\u00f6r sekler fram\u00e5t skola str\u00e5la p\u00e5 h\u00e4vdens blad.\u201d Fj\u00e4rde stycket [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":38,"parent":0,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/main-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1584","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1584","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1584"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1584\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2974,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1584\/revisions\/2974"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/38"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1584"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}