{"id":1586,"date":"2017-11-23T23:57:51","date_gmt":"2017-11-23T21:57:51","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1586"},"modified":"2018-05-11T16:16:24","modified_gmt":"2018-05-11T13:16:24","slug":"moskvafreden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vinterkrigets-bokslut\/moskvafreden\/","title":{"rendered":"Moskvafreden"},"content":{"rendered":"

Regeringen godk\u00e4nde fredsavtalet 12.3<\/span><\/strong><\/p>\n

Vid sitt m\u00f6te 12.3 befullm\u00e4ktigade regeringen den finska fredsdelegationen i Moskva att underteckna fredsavtalet<\/a>. Delegationen undertecknade avtalet p\u00e5 natten, n\u00e4r dygnet redan hade bytts.<\/p>\n

En klar majoritet av regeringsmedlemmarna var f\u00f6r ett avtal.\u00a0 F\u00f6rsvarsminister Juho Niukkanen och undervisningsminister Uuno Hannula motsatte sig avtalet.<\/p>\n

Avtalet omfattade tre dokument<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6rutom avtalet skrev delegationen under ett protokoll i anslutning till avtalet. I protokollet<\/a>\u00a0definierades vad som skulle verkst\u00e4llas i anknytning tillavtalet. Det tredje dokumentet var en kartskiss d\u00e4r de nya gr\u00e4nserna var inritade.<\/p>\n

Finland var tvunget att \u00f6verl\u00e5ta tre st\u00e4der<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Modifierad karta fr\u00e5n boken, Raunio Ari, De milit\u00e4ra operationerna De finska krigen 1939\u221245.
\n<\/em>Karttakeskus 2008.<\/em><\/p>\n

I fredsavtalet best\u00e4mdes att Finland skulle \u00f6verl\u00e5ta till Sovjetunionen \u00e4ven s\u00e5dana omr\u00e5den som landet inte hade lyckats er\u00f6vra under kriget. Alla tre st\u00e4der Viborg, Kexholm och Sordavala som skulle \u00f6verl\u00e5tas, var i finnarnas besittning d\u00e5 fredsavtalet tr\u00e4dde i kraft. Enligt fredsavtalet \u00e5terl\u00e4mnade Sovjetunionen Petsamo som det er\u00f6vrat under kriget f\u00f6rutom Sredni- och Fiskarhalv\u00f6n som inte \u00e5terl\u00e4mnades. Srednihalv\u00f6n hette p\u00e5 finska Pummanki.<\/p>\n

I texten var omr\u00e5dena som skulle \u00f6verl\u00e5tas oklart definierade<\/span><\/strong><\/p>\n

I avtalets andra artikel definierades de nya gr\u00e4nserna enligt f\u00f6ljande: \u201dRiksgr\u00e4nsen mellan Republiken Finland och Socialistiska Sovjetrepublikernas F\u00f6rbund fastst\u00e4lles genom en ny gr\u00e4nslinje, enligt vilken med ryskt territorium inf\u00f6rlivar hela Karelska n\u00e4set j\u00e4mte staden Viborg, Viborgska viken och \u00f6arna i denna, v\u00e4stra och norra stranden av Ladoga j\u00e4mte st\u00e4derna Kexholm och Sordavala samt Suoj\u00e4rvi kyrkby, n\u00e5gra \u00f6ar i Finska viken, omr\u00e5det norr om M\u00e4rk\u00e4j\u00e4rvi med Salla kyrkby samt en del av Fiskar- Sredni halv\u00f6n i enlighet med till denna fredstraktat bifogade karta\u201d.<\/p>\n

Suoj\u00e4rvi kyrkby fanns inte i verkligheten. Suoj\u00e4rvi by existerade. Suoj\u00e4rvi var en kommun vars centralort hette Suvilahti. Nya Salla ligger i M\u00e4rk\u00e4j\u00e4rvi.<\/p>\n

Tjockleken p\u00e5 gr\u00e4nslinjen som ritats p\u00e5 kartan l\u00e4mnade tolkningsfr\u00e5gor<\/span><\/strong><\/p>\n

Kartan var i s\u00e5 liten skala att linjen som var ritad dit t\u00e4ckte ett omr\u00e5de som var cirka tv\u00e5 kilometer brett. Gr\u00e4nsdragningen kunde d\u00e4rf\u00f6r tolkas p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt. De st\u00f6rsta tolkningsskiljaktigheterna uppstod vid Enso bredvid Imatra. D\u00e4r fanns betydande tr\u00e4f\u00f6r\u00e4dlingsindustri. I Ryssland har Enso f\u00e5tt namnet Svetogorsk. Meningsskiljaktigheter vid gr\u00e4nsdragningen i terr\u00e4ngen avgjordes enligt sovjetisk vilja. Ocks\u00e5 V\u00e4rtsil\u00e4 kyrkby blev p\u00e5 sovjetisk sida.<\/p>\n

Sovjetunionen \u00e5terl\u00e4mnade Petsamoomr\u00e5det till Finland\u00a0<\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt Avtalets fj\u00e4rde artikel skulle Sovjetunionen dra bort sina trupper fr\u00e5n Petsamoomr\u00e5det. Det var det enda omr\u00e5det som sovjettrupperna skulle l\u00e4mna enligt avtalet. Enligt avtalet skulle Finland f\u00f6lja de milit\u00e4ra begr\u00e4nsningar i Petsamoomr\u00e5det som var n\u00e4mnda fredsavtalet fr\u00e5n 1920. I femte artikeln best\u00e4mdes specialr\u00e4ttigheter \u00e5t sovjetmedborgare ang\u00e5ende r\u00f6relsefrihet och handel.<\/p>\n

Finland m\u00e5ste bygga en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Kemij\u00e4rvi till gr\u00e4nsen<\/span><\/strong><\/p>\n

Enligt sjunde artikeln skulle Finland bevilja r\u00e4tt till genomfart \u00e5t Sovjetunionen f\u00f6r varutransporter mellan Sovjetunionen och Sverige. Av den orsaken m\u00e5ste Finland under 1940 bygga en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Kemij\u00e4rvi till M\u00e4rk\u00e4j\u00e4rvi vid gr\u00e4nsen dvs. nuvarande Salla. Sovjetunionen byggde p\u00e5 sin sida av gr\u00e4nsen en j\u00e4rnv\u00e4g till Kandalaksja.<\/p>\n

Avtalet bestod av endast nio artiklar<\/span><\/strong><\/p>\n

I \u00e5ttonde artikeln konstaterades att parterna skulle p\u00e5b\u00f6rja underhandlingar f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd ett handelsavtal. I nionde artikeln konstaterades att avtalet skulle ratificeras och att ratificeringsdokumenten skulle utv\u00e4xlas inom tio dagar i Moskva.<\/p>\n

Protokollet definierar n\u00e4r trupperna skall vara bakom den nya gr\u00e4nsen<\/span><\/strong><\/p>\n

Samtidigt med avtalet skrev man under ett protokoll enligt vilket krigshandlingarna upph\u00f6rde 13.3 klocka 12 Leningrads tid dvs. klockan 11 finsk tid. Finland skulle under den f\u00f6rsta fredsdagen dra sina trupper en kilometer bort fr\u00e5n fronten. Tillbakadragandet av trupperna till den nya gr\u00e4nsen mellan Finska viken och Lieksa skulle p\u00e5b\u00f6rjas 15.3 klockan 10 Leningrads tid och trupperna mellan Lieksa och Ishavet skulle p\u00e5b\u00f6rja sitt tillbakadragande ett dygn senare. Den dagliga str\u00e4ckan f\u00f6r tillbakadragandet var sju kilometer.\u00a0 Alla finska trupper skulle vara bakom den nya gr\u00e4nsen senast 26.3 klockan 20. R\u00f6da arm\u00e9n skull avl\u00e4gsna sig fr\u00e5n Petsamo senast 10.4.<\/p>\n

P\u00e5 omr\u00e5det som skulle \u00f6verl\u00e5tas var f\u00f6rst\u00f6relse f\u00f6rbjuden<\/strong><\/p>\n

Enligt protokollet skulle milit\u00e4rledningen p\u00e5 b\u00e4gge sidor ombes\u00f6rja att \u201dst\u00e4dernas och andra orters f\u00f6rsvars- och ekonomianl\u00e4ggningar (broar, dammar, flygf\u00e4lt, kaserner, lagerbyggnader, j\u00e4rnv\u00e4gsknutpunkter, industrianl\u00e4ggningar, telegrafer, elstationer) skulle skyddas mot skadeg\u00f6relse och f\u00f6rst\u00f6relse.\u201d<\/p>\n

Sovjetunionen kr\u00e4vde att omr\u00e5dena som skulle \u00f6verl\u00e5tas var ett likadans skick som f\u00f6r kriget<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionen tolkade denna punkt av protokollet senare s\u00e5, att Finland skulle \u00e5terst\u00e4lla industrier och anl\u00e4ggningar i det skick de hade varit f\u00f6re vinterkriget i omr\u00e5dena som skulle \u00f6verl\u00e5tas samt i Hang\u00f6. Enligt finsk tolkning skulle omr\u00e5dena vara i det skick som de var 13.3.1940.\u00a0 Finland var tvunget att b\u00f6ja sig f\u00f6r den sovjetiska tolkningen. Den sovjetiska underhandlaren gick \u00e4nd\u00e5 med p\u00e5 att Finland inte beh\u00f6vde ers\u00e4tta de skador som det sovjetiska bombflyget f\u00f6rorsakat.<\/p>\n

I Protokollet n\u00e4mndes krigsf\u00e5ngarna, men inte de internerade civila<\/span><\/strong><\/p>\n

I protokollets sista punkt konstaterades att utv\u00e4xlingen av f\u00e5ngar skall ske p\u00e5 en s\u00e5 kort tid som m\u00f6jligt enligt ett s\u00e4rskilt avtal, efter att krigshandlingarna upph\u00f6rt.<\/p>\n

Om utv\u00e4xlingen diskuterades i april i Viborg. St\u00f6rsta delen av f\u00e5ngarna utv\u00e4xlades i maj. F\u00e5ngutv\u00e4xlingen avslutades 7.6.1940. Till Finland \u00e5terb\u00f6rdades n\u00e4stan 850 och till Sovjetunionen knappt 5\u00a0500 krigsf\u00e5ngar.<\/p>\n

\u00c5terb\u00f6rdandet till Finland av de n\u00e4stan 2\u00a0500 civila som blivit i krigets f\u00f6tter b\u00f6rjade i slutet av maj. De sista fick komma hem tillbaka 3.6.<\/p>\n

Riksdagen godk\u00e4nde fredsavtalet 15.3.<\/span><\/strong><\/p>\n

Riksdagen hade ingen reell m\u00f6jlighet att delta i behandlingen av fredsavtalet. Den fick fredsavtalet till sin behandling f\u00f6rst efter att det redan var underskrivet. Behandlingen av fredsavtalet b\u00f6rjade i riksdagen 15.3. Vid omr\u00f6stningen samma dag r\u00f6stade f\u00f6r godk\u00e4nnande av avtalet 145 ledam\u00f6ter och tre r\u00f6stade emot.\u00a0 Nio r\u00f6stade blankt och 42 ledam\u00f6ter var fr\u00e5nvarande.<\/p>\n

Vinterkrigsregeringen l\u00e4mnade sin avskedsans\u00f6kan 27.3.1940<\/span><\/strong><\/p>\n

Rytis regering st\u00e4llde 27.3.1940 sina platser till f\u00f6rfogande. De flesta medlemmar ur vinterkrigsregeringen fortsatte i den nya regeringen som bildades av Ryti. F\u00f6rutom Niukkanen och Hnnula uteblev ocks\u00e5 J. K. Paasikivi, som blev ambassad\u00f6r i Moskva samt justitieminister\u00a0J. O. S\u00f6derhjelm. V\u00e4in\u00f6 Tanner, som varit utrikesminister i Rytis tigare regering, blev nu regeringens folkomsorgsminister. Ny utrikesminister blev bankdirekt\u00f6ren, f.d. professor Rolf Witting.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Regeringen godk\u00e4nde fredsavtalet 12.3 Vid sitt m\u00f6te 12.3 befullm\u00e4ktigade regeringen den finska fredsdelegationen i Moskva att underteckna fredsavtalet. Delegationen undertecknade avtalet p\u00e5 natten, n\u00e4r dygnet redan hade bytts. En klar majoritet av regeringsmedlemmarna var f\u00f6r ett avtal.\u00a0 F\u00f6rsvarsminister Juho Niukkanen och undervisningsminister Uuno Hannula motsatte sig avtalet. Avtalet omfattade tre dokument F\u00f6rutom avtalet skrev delegationen […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":42,"parent":1584,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1586","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1586","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1586"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1586\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2979,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1586\/revisions\/2979"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1584"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/42"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1586"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}