{"id":1588,"date":"2017-11-24T00:01:15","date_gmt":"2017-11-23T22:01:15","guid":{"rendered":"https:\/\/live-talvisota.digiasites.com\/?page_id=1588"},"modified":"2018-01-20T22:08:21","modified_gmt":"2018-01-20T20:08:21","slug":"finlands-nya-position","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/talvisota.fi\/sv\/vinterkrigets-bokslut\/finlands-nya-position\/","title":{"rendered":"Finlands nya position"},"content":{"rendered":"

Tanken att Finland skulle vara v\u00e4stl\u00e4ndernas f\u00f6rpost skrotades med vinterkriget<\/span><\/strong><\/p>\n

Vinterkriget skrotade grunden f\u00f6r den f\u00f6rsvarsstrategi som varit r\u00e5dande under hela sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. Enligt den var f\u00f6rsvarsmaktens huvuduppgift under kriget att uppn\u00e5 en s\u00e5dan tidsvinst att milit\u00e4r hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st skulle hinna fram till fronten. Jukka Nevakivi som utf\u00f6rt forskningsarbete om Storbritanniens och Frankrikes milit\u00e4ra hj\u00e4lp utgav 1972 en utredning under namnet: Hj\u00e4lpen som ingen bad om. De allierade och Finlands vinterkrig 1939\u22121940. Nevakivi publicerade \u00e5r 2000 om samma \u00e4mne en kompletterande studie som baserade sig p\u00e5 nya arkivk\u00e4llor. Det centrala forskningsresultatet framg\u00e5r redan av namnet: Hj\u00e4lpen som inte gavs. V\u00e4stmakterna och Finlands vinterkrig.<\/p>\n

F\u00f6r utvecklandet av krigskonsten och taktiken fanns inte tid<\/span><\/strong><\/p>\n

Utvecklandet av krigskonsten och taktiken hamnade efter vinterkriget i en undanskymd roll. Omstruktureringen av den krigstida arm\u00e9n ledde till att ocks\u00e5 hela den fredstida strukturen skulle omorganiseras. Man ans\u00e5g att detta enorma arbete kr\u00e4vde en insats av officerare i aktiv tj\u00e4nst. De beh\u00f6vdes ocks\u00e5 som utbildare i den st\u00f6rre fredstida arm\u00e9n. Officerare som f\u00f6re vinterkriget hade l\u00e4mnat aktiv tj\u00e4nst togs nu tillbaka i tj\u00e4nst. Det var inte tillr\u00e4ckligt. Krigsh\u00f6gskolans verksamhet som hade avbrutits 1939 ans\u00e5g man att inte kunde p\u00e5b\u00f6rjas p\u00e5 nytt. Ocks\u00e5 beslutet om att avst\u00e5 fr\u00e5n<\/p>\n

generalstabsutbildningen 1941\u22121944 under forts\u00e4ttningskriget visade sig vara \u00f6desdigert f\u00f6r utvecklingen av den finska krigskonsten under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Antalet divisioner i f\u00e4ltarm\u00e9n ut\u00f6kades till 16<\/span><\/strong><\/p>\n

Under kriget kunde man behj\u00e4lpligt utrusta nya trupper. Till f\u00e4ltarm\u00e9n f\u00f6rflyttades tv\u00e5 helt nya divisioner. Efter kriget gjorde man en bed\u00f6mning att med hel den tillg\u00e4ngliga reserven kunde man st\u00e4lla upp 16 divisioner f\u00f6r den krigstida f\u00e4ltarm\u00e9n. Vinterkriget visade att det varit fel att befria en stor del av v\u00e4rnpliktiga fr\u00e5n bev\u00e4ringstj\u00e4nsten.<\/p>\n

Ocks\u00e5 i Norra Finland beh\u00f6vdes divisioner\u00a0<\/span><\/strong><\/p>\n

Bed\u00f6mningen av terr\u00e4ngens betydelse i omr\u00e5det mellan Ishavet och Suoj\u00e4rvi visade sig vara en stor felbed\u00f6mning. Ansvaret f\u00f6r ett n\u00e4stan 1\u00a0000 kilometer l\u00e5ngt frontavsnitt gavs \u00e5t avdelta bataljoner i v\u00e4garnas riktningar. Orsaken till detta var uppfattningen att terr\u00e4ngen h\u00e4r var ol\u00e4mplig f\u00f6r stora trupper s\u00e5 som divisioner. Till omr\u00e5det var man tvungen att koncentrera en betydande m\u00e4ngd nya trupper. Efter kriget \u00f6kade man p\u00e5 omr\u00e5det mellan Ishavet och Ilomants antalet b\u00e5de fredstida och krigstida trupper. De krigstida grupperna skulle vara en arm\u00e9k\u00e5r best\u00e5ende av tv\u00e5 divisioner.<\/p>\n

Den fredstida arm\u00e9n grupperades vid \u00f6stfronten<\/span><\/strong><\/p>\n

F\u00f6re vinterkriget var arm\u00e9k\u00e5rens stab i praktiken staben f\u00f6r landstridskrafterna. Den f\u00f6rberedde sig p\u00e5 att leda de krigstida t\u00e4cktrupperna p\u00e5 Karelska n\u00e4set. Efter kriget uppdelades hela \u00f6stgr\u00e4nsen i ansvarsor\u00e5den f\u00f6r fyra fredstida arm\u00e9k\u00e5rsstaber.\u00a0 Staben f\u00f6r gr\u00e4nsbevakningsdivisionerna st\u00e4llde upp en arm\u00e9k\u00e5rsstab som skulle vara en reservledningsstab f\u00f6r h\u00f6gsta ledningen. Fyra fredstida arm\u00e9k\u00e5rsstaber ledde p\u00e5 respektive omr\u00e5den b\u00e5de fredstida som krigstida trupper. Ansvaret f\u00f6r att st\u00e4lla upp de krigstida divisionsstaberna l\u00e5g fortfarande p\u00e5 milit\u00e4rl\u00e4nen. Dylika staber bildades lika m\u00e5nga som det fanns divisioner dvs. 16.<\/p>\n

Sv\u00e5rt att k\u00f6pa vapen<\/span><\/strong><\/p>\n

Trots det rikliga krigsbytet och materielen som ink\u00f6pts under kriget men som kommit till landet f\u00f6rst efter kriget var det problematiskt att utrusta en ny f\u00e4ltarm\u00e9. Enligt vinterkrigets erfarenheter beh\u00f6vde divisionerna mera tungt artilleri, luftv\u00e4rns- och pansarv\u00e4rnsvapen. Efter att kriget str\u00e4ckt sig i april 1940 till Danmark och Norge samt i maj till v\u00e4stra Europa f\u00f6rsv\u00e5rades inf\u00f6rskaffningen av vapen. Allt flere l\u00e4nder begr\u00e4nsade f\u00f6rs\u00e4ljningen av vapen till andra l\u00e4nder.<\/p>\n

V\u00e4stmakterna kr\u00e4vde tillbaka vapen som de s\u00e4nt till Finland<\/span><\/strong><\/p>\n

Efter fredsavtalet b\u00f6rjade de v\u00e4stallierade kr\u00e4va tillbaka vapen som de hade s\u00e4nt till Finland och de hade f\u00f6r avsikt att stoppa leveranserna t.o.m. av vapen som Finland k\u00f6pt. Ur brittisk och fransk synpunkt var det inte f\u00f6rnuftigt att milit\u00e4rt rusta upp Finland. En m\u00f6jlighet var ju att de vapen som levererades till Finland kunde hamna i Sovjetisk besittning och anv\u00e4ndas vid ett eventuellt anfall, med avsikt att er\u00f6vra Finland. Sverige byggde upp sin krigstida arm\u00e9. Landet begr\u00e4nsade krigsindustrins m\u00f6jligheter att s\u00e4lja nya vapen till Finland. Kort efter fredsavtalet kr\u00e4vde Sverige tillbaka en del av de vapen som levererats till Finland under vinterkriget.<\/p>\n

Molotov h\u00e4vdade att fredsavtalet l\u00f6st problemen mellan alla l\u00e4nder<\/span><\/strong><\/p>\n

N\u00e4r freden kommit i mars 1940 kunde man bara gissa sig till vad som skulle komma. Kort efter fredsavtalet konstaterade Sovjetunionens utrikeskommissarie Molotov att ur Sovjetiskt perspektiv hade fredsavtalet l\u00f6st alla problem l\u00e4nderna emellan. Problematiskt ur finskt perspektiv var att fredsavtalet, trots Molotovs p\u00e5st\u00e5enden, inte hade avl\u00e4gsnat alla konflikter mellan l\u00e4nderna. Sovjetunionen framf\u00f6rde med h\u00e4nvisning till fredsavtalet hela tiden nya krav. Det fanns m\u00e5nga tecken i luften som antydde att Sovjetunionen f\u00f6rberedde sig p\u00e5 en slutlig l\u00f6sning i \u201dFinlandsfr\u00e5gan\u201d.<\/p>\n

Sovjetunionen ut\u00f6vade \u00e4nd\u00e5 p\u00e5tryckning mot Finland<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionens fortsatta p\u00e5tryckningar och hotelser i Moskva togs f\u00f6rst emot av Finlands Moskva- ambassad\u00f6r J. K. Paasikivi. Sovjetunionens utrikeskommissarie Molotov kallade till sig Finlands ambassad\u00f6r och framf\u00f6rde Sovjetunionens krav med h\u00e4nvisning till fredsavtalet. Paasikivi f\u00f6rmedlade kraven med egna l\u00f6sningsf\u00f6rslag till Helsingfors. Efter att f\u00f6rst ha konsulterat milit\u00e4rledningen ans\u00e5g statsledningen oftast det b\u00e4st ett g\u00e5 med p\u00e5 de sovjetiska kraven.<\/p>\n

Meningsskiljaktigheterna om gr\u00e4nsdragningen blev \u00f6desdigra f\u00f6r m\u00e5ngen milit\u00e4r<\/span><\/strong><\/p>\n

Den f\u00f6rsta egentliga meningsskiljaktigheten om hur man skulle tolka fredsavtalet uppstod om gr\u00e4nsdragningen. Problemet l\u00f6stes enligt Sovjetunionens \u00f6nskan. Ensos industrianl\u00e4ggningar blev p\u00e5 sovjetisk sida och Finland gick med p\u00e5 att ers\u00e4tta den l\u00f6segendom som bortf\u00f6rts fr\u00e5n omr\u00e5det. F\u00f6re utm\u00e4rkningen av gr\u00e4nsen arresterades n\u00e5gra tiotal finska soldater som enligt Sovjetunionen f\u00f6rirrat sig till fel sida av gr\u00e4nsen. Trots envisa anstr\u00e4ngningar f\u00f6rblev st\u00f6rsta delen av dem enligt Paasikivi i Sovjetunionen. Jag har inte hittat n\u00e5gon k\u00e4lla d\u00e4r det skulle finnas information om dessa finl\u00e4ndares fortsatta \u00f6den.<\/p>\n

Sovjetunionen grundade en Karelsk-finsk socialistisk sovjetrepublik<\/span><\/strong><\/p>\n

Sovjetunionens definitiva m\u00e5l kunde man i Finland ocks\u00e5 ana sig till av f\u00f6r\u00e4ndringarna i Sovjetkarelen. Sovjetunionens h\u00f6gsta r\u00e5d godk\u00e4nde 31.3.1940 beslutet att grunda den Karelsk-finska socialistiska sovjetrepubliken. N\u00e5gra dagar tidigare hade det finska spr\u00e5ket f\u00e5tt officiell status p\u00e5 republikens omr\u00e5de. Alla handlingar skulle skrivas p\u00e5 finska och p\u00e5 ryska. I Petrosavodsk grundades ett statligt universitet, d\u00e4r undervisningsspr\u00e5ket var finska. Republiken skulle 10.4.1940 b\u00f6rja publicera en finsk tidning. De finskspr\u00e5kiga s\u00e4ndningarna i Petrosavodsks radio var en del av det sovjetiska antifinska propagandakriget.<\/p>\n

Sovjetunionen torpederade tanken om ett nordiskt f\u00f6rsvarsf\u00f6rbund<\/span><\/strong><\/p>\n

En central fr\u00e5ga f\u00f6r det finska milit\u00e4ra f\u00f6rsvaret var garantierna om milit\u00e4r hj\u00e4lp. Finland hade redan i slutet av vinterkriget h\u00f6rt sig f\u00f6r hur Sverige f\u00f6rh\u00e5ller sig till en nordisk f\u00f6rsvarsallians. I Finland bed\u00f6mde man att om Sverige f\u00f6rbundigt sig att f\u00f6rsvara Finland skulle det minska Sovjetunionens iver att er\u00f6vra Finland. Sovjetunionen f\u00f6rd\u00f6mde redan i mars 1940 underhandlingarna som Finland p\u00e5b\u00f6rjat ang\u00e5ende en nordisk f\u00f6rsvarsallians. Det skulle enligt Sovjetunionen strida mot fredsavtalet.<\/p>\n

Fredsavtalet \u00e4ndrade inte Tysklands attityd mot Finland<\/span><\/strong><\/p>\n

I Finland k\u00e4nde man \u00e4nnu inte vid vinterkrigets slut till detaljerna i Stalin\u2212Hitlerpaktens hemliga till\u00e4ggsprotokoll fr\u00e5n augusti 1939. Det hade blivit klart f\u00f6r stats- och milit\u00e4rledningen under vinterkriget att det r\u00f6rde sig om en uppdelning av intressesf\u00e4rer mellan Tyskland och Sovjetunionen. Finland h\u00f6rde klart till Sovjetunionens intressesf\u00e4r. Tyskland f\u00f6rh\u00f6ll sig under kriget kallsinnigt till alla finska v\u00e4djanden om hj\u00e4lp och var inte villigt att ens fungera som medlare. Fredsavtalet f\u00f6r\u00e4ndrade inte den tyska attityden mot Finland p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.<\/p>\n

Finland h\u00f6rde i sin helhet till Sovjetunionens intressesf\u00e4r\u00a0<\/span><\/strong><\/p>\n

Stats- och milit\u00e4rledningen hade till sitt f\u00f6rfogande olika uppgifter om en sannolik uppdelning av intressesf\u00e4rer mellan Tyskland och Sovjetunionen. Enligt en bed\u00f6mning skulle Tyskland vid en sovjetisk er\u00f6vring av Finland f\u00e5 v\u00e4stra delar av landet eller \u00e5tminstone \u00c5land. Senare har det kommit fram att denna uppgift inte st\u00e4mde. Finland h\u00f6rde i sin helhet till Sovjetunionens intressesf\u00e4r enligt Molotov\u2212Ribbentropavtalet.<\/p>\n

Tyskland anfall mot Norge f\u00f6rsv\u00e5rade ytterligare f\u00f6rbindelserna v\u00e4sterut\u00a0<\/span><\/strong><\/p>\n

Tysklands anfall i april mot Danmark och Norge st\u00e4ngde av \u00e4ven den teoretiska m\u00f6jligheten till hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4stmakterna. Detta beseglades av att de v\u00e4stallierades trupper som stridit mot tyskarna i Nordnorge drog sig d\u00e4rifr\u00e5n i juni 1940. Finlands sj\u00f6f\u00f6rbindelser fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n v\u00e4sterut \u00f6vervakades av Tyskland och Petsamotrafiken \u00f6vervakades av v\u00e4stmakterna, Tyskland och delvis \u00a0Sovjetunionen.<\/p>\n

Enda alternativet som fanns kvar f\u00f6r Finland var Tyskland<\/span><\/strong><\/p>\n

I b\u00f6rjan av sommaren 1940 s\u00e5g det ut som om Finland inte f\u00e5r n\u00e5got st\u00f6d. Av v\u00e4stmakterna fanns endast Storbritannien kvar. Hj\u00e4lp d\u00e4rifr\u00e5n var inte m\u00f6jlig ens i teorin. Sveriges negativa inst\u00e4llning till milit\u00e4r hj\u00e4lp till Finland hade inte \u00e4ndrats sedan vinterkriget. Sovjetunionen ans\u00e5g att en f\u00f6rsvarsallians mellan Finland och Sverige stred mot fredsavtalet. Enligt Paasikivis ord var Tyskland ett tusen g\u00e5nger b\u00e4ttre alternativ \u00e4n att hamna djupare i Sovjetunionens maktsf\u00e4r. P\u00e5 sommaren 1940 anstr\u00e4ngde sig Finland allt mera f\u00f6r att f\u00e5 kontakt med Tyskland. \u00c4ven den v\u00e4gen verkade vara sp\u00e4rrad.<\/p>\n

Tasavallan presidentti vaihtui joulukuussa 1940<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"Republikens president Risto Ryti och \u00f6verbef\u00e4lhavaren Gustaf Mannerheim f\u00f6ljer med n\u00e4r president Ky\u00f6sti Kallios kista flyttas fr\u00e5n kanonlavetten till t\u00e5get i januari 1940 p\u00e5 Helsingfors j\u00e4rnv\u00e4gsstation. Kallio begravdes i sin hemkommun Nivala. SA-bild.\u00a0<\/em><\/p>\n

Republikens president Ky\u00f6sti Kallio meddelade i november 1940 att han avg\u00e5r p\u00e5 grund av svag h\u00e4lsa. Riksdagen stiftade en undantagslag anligt vilken den nya presidenten skulle v\u00e4ljas av elektorerna fr\u00e5n 1937. De valde till republikens nya president Risto Ryti. President Kallio fick d\u00e5 han var p\u00e5 v\u00e4g hem till Nivala en hj\u00e4rtattack med d\u00f6dlig utg\u00e5ng p\u00e5 Helsingfors j\u00e4rnv\u00e4gsstation.<\/p>\n

Ari Raunio<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tanken att Finland skulle vara v\u00e4stl\u00e4ndernas f\u00f6rpost skrotades med vinterkriget Vinterkriget skrotade grunden f\u00f6r den f\u00f6rsvarsstrategi som varit r\u00e5dande under hela sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten. Enligt den var f\u00f6rsvarsmaktens huvuduppgift under kriget att uppn\u00e5 en s\u00e5dan tidsvinst att milit\u00e4r hj\u00e4lp fr\u00e5n v\u00e4st skulle hinna fram till fronten. Jukka Nevakivi som utf\u00f6rt forskningsarbete om Storbritanniens och Frankrikes milit\u00e4ra hj\u00e4lp […]<\/p>\n","protected":false},"author":8,"featured_media":45,"parent":1584,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"custom-templates\/child-level.php","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-1588","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1588","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/users\/8"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/comments?post=1588"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1588\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2550,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1588\/revisions\/2550"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/pages\/1584"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media\/45"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/talvisota.fi\/api\/wp\/v2\/media?parent=1588"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}