Freden i Dorpat 1920

Lenin håller tal på Röda torget i Moskva i oktober 1917. Bild: Ann Ronan Pictures/Print Collector/Getty Images.

Finland blev självständigt 6.12.1917. Bolsjevikerna befäste sin ställning i Ryssland i krigen 1919–22. Det i Finland förbjudna Finlands kommunistiska parti verkade i Ryssland. Partiet grundades 1918 av revolutionärer som flytt till Sovjetryssland i slutskedet av finska inbördeskriget.

Västmakterna stödde de ryska kontrarevolutionärerna. Finlands regering stödde inofficiellt attacker mot Sovjetkarelen utförda av finska frivilliga. De två östkarelska kommunerna Repola och Porajärvi anslöt sig till Finland. Östkarelen var benämningen för den delen av Karelen, som aldrig hade hört till Finland. Östkarelen var de i Ryssland levande karelarnas bosättningsområden. I fredsavtalet som slöts 14.10 1920 i Dorpat mellan Sovjetryssland och Finland, erhöll Finland officiellt Petsamo men återlämnade Repola och Porajärvi.

Fredsavtalet tillfredställde ingendera parten. Finlands regering stödde inofficiellt en militär expedition, som 1921 for till Östkarelen för att stöda folkresningen där. Sovjetiska trupper slog ner folkresningen och tvingade den finska frikåren att återvända till Finland I februari 1922. Samma år slöt Finland och Sovjetunionen ett avtal om gränsfred.

Trots fredsavtalet i Dorpat ansåg Finland att Sovjetunionen utgjorde ett både politiskt och militärt hot. Man ansåg att Sovjetunionen ständigt bröt mot det dokument enligt vilket Sovjetunionen lovat en viss autonomi åt östkarelarna.

Hitler kom till makten i Tyskland 1933

SS-truppernas parad vid Tysklands nationalsocialistiska partis partimöte i Nürnberg i slutet av 1930-talet. Bild: Ann Ronan Pictures/Getty Images.

Sovjetunionen var bekymrat över Tysklands starka position. Kort efter att Hitler kommit till makten 1933 började de avtal från 1920 talet som skulle garantera världsfreden smulas sönder. I medlet av 1930 talet började Tyskland med militär makt ändra på de gränser som man tidigare kommit överens om. Sålunda bröt Tyskland mot de avtal man slutit på 1920-talet.

Efter tredje rikets uppkomst ändrades det säkerhetspolitiska läget i Europa radikalt. Tyskland blev i slutet av 1930-talet ett stort hot mot freden. Man hade tidigare ansett att Sovjetunionens propaganda om världsrevolutionen var det största hotet mot freden i Europa. I och for sig ändrades inte Finlands hotbild av Tysklands uppgång. Man tänkte t.o.m. att Tysklands styrka skulle balansera maktpositionerna, efter att Sovjetunionen på 1930-talet blivit en militär stormakt.

Nonaggressionspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1932

Sovjetunionen strävade efter att skydda sin västgräns mot eventuella anfall av Storbritannien och Frankrike genom ett avtalssystem med randstaterna. Finland ville inte ansluta sig till ett sådant avtalssystem. Men Finland slöt ändå en nonaggressionspakt mer Sovjetunionen 1932.

Finland utropade sig till ett nordiskt land 1935

I juli 1933 meddelade Finland att man ansluter sig till det avtal där begreppet anfall definieras. Efter att ratificeringsdokumentet deponerats trädde det i kraft i februari 1934. Avtalet som uppgjorts på initiativ av Sovjetunionen strävade efter att komplettera Kellog−Briand-avtalet som förbjuder krigföring. Följande år utlyste Finland sin nordiska inriktning och ville på detta sätt jämställas med de skandinaviska länderna.

Sovjetunionens inofficiella underhandlingar med Finland

Ambassadsekreterare Boris Jartsev från Sovjetunionens ambassad sökte i april 1938 audiens hos utrikesministern. Som sitt lands representant ville han påbörja hemliga underhandlingar med Finland. På agendan fanns det tyska hotet. Sovjetunionen bedömde att Tyskland strävade att anfalla landet via Finland. Med tanke på detta ville Sovjetunionen ha ett avtal med Finland. Finland höll strängt fast vid sin neutralitet. Underhandlingarna med Jartsev slutade resultatlösa i augusti 1938. Ännu efter detta ville Sovjetunionen påbörja inofficiella underhandlingar.

Molotov−Ribbentrop avtalet 23.8.1939

Utrikesfolkkommissarien Molotov skriver under nonaggressionspakten mellan Tyskland och Sovjetunionen 23.8.1939 i Moskva. I bakgrunden till vänster Tyska rikets utrikesminister von Ribbentrop, i mitten generalsekreteraren för Sovjetunionens kommunistiska parti. Bild: Photo12/UIG/Getty Images.

Sovjetunionen och Tyskland anföll Polen i september 1939 och delade upp landet. Man hade kommit överens om delandet av landet i ett tilläggsprotokoll av nonaggressionsavtalet från augusti 1939. Avtalet som slöts den 23 augusti blev känt i historien både efter personerna som skrev under avtalet som Moloto−Ribbentrop-avtalet och enligt statsöverhuvuden som Stalin− Hitler-pakten.

Tyskland och Sovjetunionen anföll Polen i september 1939

Tyska trupper anfaller Polen 1.9.1939. Bild: Ann Ronan Pictures (Print Collector/Getty Images.

Tysklands anfall mot Polen började den 1 september. Storbritannien och Frankrike, som hade garanterat Polens suveränitet, förklarade två dagar senare krig mot Tyskland. Västmakterna förklarade inte krig mot Sovjetunionen som anföll Polen 17.9.

Litauen hamnade i Sovjetunionens intressesfär i slutet av september

Tyskland och Sovjetunionen granskade i september sitt avtal om intressesfärerna. Då hamnade Litauen med de övriga baltiska länderna i Sovjetunionen intressesfär. Dit hörde även Finland enligt avtalet som uppgjordes i augusti.

Sovjetunionens baltiska militärbaser i oktober

Sovjetunionen krävde och fick igenom sitt krav på att få ställa upp militärbaser i de baltiska länderna. Den 5 oktober kallade Sovjetunionen finska underhandlare till Moskva. Då underhandlingarna började utlystes en allmän mobilisering under namnet extra övningar (YH).

Underhandlingarna i Moskva i september 1939

Vid underhandlingarna i Moskva krävde Sovjetunionen att få hyra Hangö udd som marinbas. Det fanns också krav på utöarna i Finska viken, gränsjusteringar på Karelska näset och i Petsamo vid Fiskarhalvön. Orsaken till kraven var enligt Sovjetunionen den att Storbritannien och Frankrike kunde anfalla Sovjetunionen via Finland. Tidigare hade Sovjetunionen bedömt att hotet kommer från Tyskland.

Som ersättning lovade Sovjetunionen att överlåta vida områden i Östkarelen åt Finland. Finland kunde tänka sig några smärre gränsjusteringar och överlåtande av visa utöar. Det ansågs otänkbart att hyra ut Hangö udd som marinbas åt Sovjetunionen. Underhandlingarna bröt samman som resultatlösa i november.

Skotten i Mainila − Sovjetunionen bröt de diplomatiska förbindelserna

Sovjetunionen hävdade 26.11.1939 att Finland skjutit över gränsen mot Sovjetunionen med artilleri mot Mainila by med ödesdigra följder. Tretton soldater från Röda armén hade stupat eller sårats. Enligt de finska gränsmyndigheternas undersökningar hade Röda armén själv utfört dessa skjutningar. Trots det incident var det många av de finska beslutsfattarna som inte ansåg att ett kommande krig var sannolikt.

Sovjetunionen bröt de diplomatiska förbindelserna med Finland 29.11.1939. Följande dag började anfallet längs hela gränsen. Samtidigt började bombningarna av hemmafronten bl.a. Helsingfors.

Ari Raunio