Fredsavtalen efter första världskriget

I januari 1919 började en konferens mellan segrarmakterna i Paris. Där kom man överens om den efterkrigstida världsordningen. I konferensen deltog representanter för 27 nationer. I praktiken var det fyra länder som dikterade avtalen. Dessa var USA, Storbritannien, Frankrike och Italien. Gruppen leddes av USA:s president Woodrow Wilson. Premiärminister Lloyd George representerades Storbritannien, Frankrike av premiärminister Georges Clemenceau och Italien av premiärminister Vittorio Emanuele Orlando.

Segrarmakterna knöt fyra fredsavtal 1919 och det femte med Ottomanska riket 1920. De övriga avtalen knöts med Österrike, Ungern, Bulgarien och Tyskland. Fredavtalen namngavs enligt Paris förstäder. Avtalet med Tyskland fick sitt namn enligt platsen där det skrevs under, Versailles.

Europas nya stater

Fredsavtalet befäste slutet på tre kejsardömen. Dessa var Österrike-Ungern, Tyskland och Ryssland. Dödsstöten för det Ottomanska riket, som kämpat på Tysklands sida, kom efter självständighetskriget 1919−1923. Turkiska väldet uppstod 29.10.1923. De nya självständiga länderna i Europa var: Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Dessutom uppdelades Österrike-Ungern i två självständiga stater.

Det centrala målet med gränsjusteringarna vid Paris´ fredsunderhandlingar var att åtlyda rätten till nationellt självbestämmande. Man strävade efter att bestämma statsgränserna enligt språket. Ändå uppstod det flere undantag från denna princip. I många länder blev det kvar språkminoriteter som skulle ha velat höra till ett annat land enligt deras eget språk.

I Tyskland upplevde man fredsfördraget som förnedrande.

Tyskland var inte villigt att underteckna fredsfördraget, men var tvunget att gör det då landet hade förlorat kriget. Tyskland upplevde gränsdragningarna och begränsningarna för bl.a. krigsmakten som orättvisa. Posen i östra Tyskland och Västpreussen anslöts till Polen. Den gamla tyska staden Danzig blev en fristad som inte hörde till någon stat. Gränsjusteringarna skar av Tysklands landförbindelse till Ostpreussen som var en del av landet. Dessutom övertog Litauen Memelområdet som hört till Preussen. I landsbygden som omgav den tyska staden bodde i huvudsak litauer. Segrarmakternas planer var att överlåta områdets administration till Nationernas Förbund.

Nationernas Förbund

Nationernas Förbunds möte i Geneve i Schweiz. Bild: Harlingue/Roger Viollet/Getty Images.

Folkförbundspakten bifogades till fredsavtalet med Tyskland. Den som talade mest för grundandet av Nationernas Förbund var USA:s president Woodrow Wilson. Han ansåg att den nya organisationen kunde vara ett forum för en fredlig lösning av internationella konflikter. Wilson tänkte också att organisationen kunde korrigera de missförhållanden som klart uppstått i fredsavtalen på grund av kompromisser.

Förbundets första gemensamma plenum hölls i Genève 5.11.1920. USA anslöt sig inte till organisationen. Tyskland godkändes som medlem 1926. Enligt Sovjetunionen var Nationernas Förbund en sammanslutning för de kapitalistiska länderna. På 1930-talet var Sovjetunionen berett att ansluta sig och godkändes som medlem 1934.

Ålandsfrågan tas upp i Nationernas Förbund

Nationernas Förbund löste konflikten mellan Sverige och Finland angående Åland till Finlands fördel. I beslutet ingår det s.k. Ålandsfördraget som berör öarnas neutralitet samt förbudet att befästa öarna. Fördraget skrevs under 20.10.1921. Finland ratificerade avtalet 28.1.1922. Ratificeringsdokumentet deponerades i Genève 6.4.1922. Sovjetryssland som inte hörde till Nationernas förbund togs inte med bland staterna som skrev under avtalet. Ålandsfördraget kompletterade avtalet från 30.3.1856 mellan Frankrike, Storbritannien och Ryssland berörande åländska öarna.

Vilnius förblir Polskt

En konflikt om staden Vilnius och dess närområde uppstod mellan de nya staterna Polen och Litauen. Av Vilnius invånare hade drygt hälften, enligt 1916 år folkbokföring, polska som modersmål (54,7 %). Den näststörsta befolkningsgruppen var judar (41,5 %). Staden och dess omgivning anslöts till Polen.

Ari Raunio