Befolkningsskyddets förberedelser började synas i gatubilden på hösten 1939

Gatuvy från Alexandersgatan i Helsingfors 25.10.1939. SA-bild.

Hemmafrontens förberedelser för kriget började på hösten 1939. Då Tyskland anföll Polen bombades också städer från luften. Staben för Finlands befolkningsskyddschef utgav den 28 september bestämmelser som gällde befolkningsskyddet. Detta började snart synas i stadsbilden

Ett splitterskydd under byggnad i Esplanadparken. Bilden tagen 25.10.1939. SA-bild.

I parker började man bygga splitterskydd. Skyltfönster skyddades med kors av klisterpapper och bräder. Enligt mörkläggningsbestämmelserna måste en mörkläggning kunna åstadkommas två timmar efter utfärdad order. Denna beredskap skulle uppnås före 17.10.

De första tecknen på minskad tillgång på importvaror

Storkriget som börjat i Europa påverkade också tillgången på importvaror. Ett ministerium för folkförsörjningen grundades den 20 september. Ministeriets uppgift var att genom ransonering garantera en jämlik fördelning av förnödenheter åt befolkningen och åt försvarsmakten. Den 7 oktober började sockret ransoneras. Ransoneringen av kaffe började i slutet av oktober. Bensin blev den tredje varan som började ransoneras. Övriga konsumtionsvaror ransonerades inte, fastän det under vinterkriget hade rått brist på en del varor. Kort efter vinterkriget fick människorna vänja sig vid ransonering och därtill hörande olika köpkort.

Både frivilliga och påtvingade evakueringar började i oktober

Stationen i Viborg 22.11.1939. SA-bild.

Regeringen gav 17.10 sin första order om evakuering av befolkningen som bodde nära gränsen. Skolorna uppmanades att avbryta sin verksamhet tillvidare. Helsingfors universitet upphörde temporärt med undervisningen. Befolkningen uppmanades att avlägsna sig från stora bosättningscentrum. Enligt vissa bedömningar avlägsnade sig ca 100 000 människor från Helsingfors. I november började befolkningen återvända till sina hemtrakter och i slutet av månaden återgick universiteten och skolorna till sin verksamhet.

De extra övningarna och evakueringarna ledde till brist på arbetskraft

Mobiliseringen som gick under namnet extra övningar (YH, ”ylimääräiset harjotukset”) ledde speciellt till brist på yrkeskunnigt folk. Evakueringarna ökade bristen på vissa yrkesgrupper. Decentraliseringen av krigsindustrin ökade behovet att förflytta arbetskraften.

Kvinnorna i försvarsuppgifter

En Stockmanns expedit stickar strumpor på arbetsplatsen 26.10.1939. SA-bild.

Kvinnornas vilja att delta i olika uppgifter inom försvarsarbetet ökade under hösten 1939. Olika kvinnoorganisationer hade en central roll i den frivilliga verksamheten. Den största av organisationerna var Lotta Svärd-organisationen.

I garnisonerna och på kasernområdena fanns soldathem som fungerade med frivilliga krafter. Deras behov av personal ökade efter det att de extra övningarna börjat. Truppernas komplettering till den krigstida styrkan och koncentrering till de kommande frontavsnitten ökade antalet soldathem. En del av de nya soldathemmen var mobila.

Finlands Röda Kors hade i praktiken med frivilliga krafter upprätthållit sjuksköterskornas krigsplaceringar. Under de extra övningarna grundade man en sjuksköterskebyrå som skulle koordinera sjuksköterskornas placeringar mellan försvarsmakten och hemmafronten.

Kvinnor i traditionellt manliga uppgifter

Då största delen av de unga männen kallades till de extra övningarna, uppstod arbetskraftsbrist inom industrin. Detta kompenserade man med att anställa kvinnor till traditionella ”mansjobb” inom industrin. Så gjorde man också inom krigsindustrin.

Kriget försämrade befolkningens hälsovård

Människornas förflyttningar från den ena orten till den andra och bosättandet av evakuerade från gränsområdena runt om i Finland försämrade samhällsservicen. Också försvarsmaktens stora behov av läkare, sjukvårdare och annan hälsovårdpersonal försvårade befolkningens hälsovård.

Rundradion förmedlade information mellan hemmafronten och dem som kallats i tjänst

Soldaterna lyssnar på radio i soldathemmet. Tid och plats okända. SA-bild.

Under de extra övningarna påbörjade man en verksamhet som underlättade kontakten mellan hemmafronten och männen som kallats i tjänst. Rundradion hade en viktig roll. De normala nyheterna och programmen intresserade trupperna. Sålunda strävade man efter att skaffa en radio till varje förläggning.

Rundradions bil fortsatte sin verksamhet under kriget

Radioreportern Pekka Tiilikainen och radiobilen. Tid och plats okända. SA-bild.

Radiobilen som besökte trupperna medförde någonting extra. Den förmedlade information till hemmafronten om männens liv där någonstans. Bilens finskspråkiga radioreporter var Pekka Tiilikainen och den svenskspråkiga reportern var Enzio Sevón. Verksamheten fortsatte också under vinterkriget. Också ett fungerande fältpostsystem hade en nyckelposition för den personliga kommunikationen.

I bombardemangen under vinterkriget dog ca 900 personer

Hemmafronten fick på många orter konkret uppleva kriget redan under den första dagen. Sovjetflyget fällde bomber över flera orter bl.a. Helsingfors och Viborg under krigets första dag. Enligt befolkningsskyddsmyndigheternas statistik dog i bombardemangen ca 900 personer, över 500 skadades allvarligt och över 1300 skadades lindrigt. I Helsingfors dog under hela kriget ca 100 personer. De flesta av dem dog under krigets första dag.

En del av befolkningen i gränstrakterna hann man inte evakuera före krigets utbrott

I området mellan ishavet och Ladoga blev en del av civilbefolkningen i krigets fötter. Enligt uppskattning blev ca 2 600 civila kvar på områden som erövrades av Röda armén. Befolkningen i den s.k. Hyrsyläkröken var den största enskilda gruppen som inte hade evakuerats. Områden som erövrats av Röda armén och där det blivit kvar civilbefolkning var bl.a. Suomussalmi, Kuusamo och Petsamo.

Från Finland sändes små barn och deras mödrar till Sverige

Som en del av de svenska medborgarrörelsernas Hjälp till Finland, tog Sverige emot barn och mammor med små barn undan kriget. En av huvudarrangörerna för denna hjälp var hustru till svenska regeringens utrikesminister Richard Sandler som sedermera tvingades att avgå. Under vinterkriget fördes till Sverige närmare 5 500 barn, över tusen mammor och 175 åldringar. Av dem som evakuerats till Sverige sändes vidare ca 100 personer till Norge och 100 till Danmark.

Ari Raunio