Sjuksköterskorna i kriget
I slutskedet av kriget var ca 5 500 sjuksköterskor i försvarsmaktens tjänst. Huvuddelen hade beordrats till försvarsmaktens sanitetsuppgifter. Röda Korsets sjuksköterskeutskott som före kriget fungerade med frivilliga krafter, upprätthöll ett kartotek över sjuksköterskorna i Finland.
Finland Röda Kors förde bok över sjuksköterskorna
I Finlands Röda Kors fanns ett sjuksköterskeutskott som fungerade med frivilliga krafter. Utskottet upprätthöll ett kartotek över sjuksköterskorna och planerade sjuksköterskornas krigstida uppgifter. Detta skedde i samarbete med försvarsväsendet.
När de extra övningarna började i oktober 1939 startade utskottet en byrå i Röda Korsets centralkansli. Byrån beordrade sjuksköterskor till uppgifter enligt försvarsväsendets önskemål. Till en början baserade sig verksamheten på frivillighet.
På basen av lagen om arbetsplikt kunde sjuksköterskor beordras i tjänst
Lagen om arbetsplikt trädde i kraft oktober. Lagen definierade medicinalstyrelsen som en myndighet, vars uppgift var att förbereda och bestämma läkarnas, tandläkarnas och sjuksköterskornas krigstida uppgifter. Sjuksköterskebyrån ansvarade fortsättningsvis i praktiken för sjuksköterskornas placering i samråd med Högkvarterets sanitetsbyrå.
För sjuksköterskor med familj kunde det bli problematiskt om de beordrades till uppgifter på annan ort. I allmänhet hade mannen fått en inkallelseorder. En del familjer löste problemet med att placera barnen hos mor- eller farföräldrarna.
En tid var sjuksköterskebyrån i Vasa
Röda Korsets centralavdelning, inklusive sjuksköterskebyrån flyttade efter vinterkrigets utbrott i december till Vasa. Dåliga kommunikationsförbindelser försvårade verksamheten. Centralavdelningen och sjuksköterskebyrån återvände till Helsingfors i januari.
Röda Korset överlämnade nio fältsjukhus till försvarsmakten
Sjukhuset i Hotell Pohjanhovi i Rovaniemi var grundat av Finlands Röda Kors. Bilden är tagen 2.1.1940. SA-bild.
Vid vinterkrigets utbrott hade Röda Korset nio färdiga fältsjukhus. De överlämnades till försvarsmakten. På försvarsmaktens önskan förnyades Röda Korsets verksamhet i januari 1940. I Röda Korsets sjukhus fanns totalt ca 1 000 vårdplatser. Alla sjukhus stod också till försvarsmaktens förfogande. I sjukhusen vårdades fortfarande även civilpatienter. I sjukhusen som upprätthölls av Röda Korset vårdades under kriget över 9 000 patienter.
Vid vinterkrigets utbrott fanns över 3 000 sjuksköterskor i försvarsmaktens sjukhus
Sanitetspersonalen i sitt arbete. Tid och plats okända. SA-bild.
Vid vinterkrigets utbrott hade försvarsmakten i sina egna sjukhus 28 000 bäddplatser. Sjuksköterskor fanns det ca 3 000. Vid vinterkriget slut arbetade ca 5 500 sjuksköterskor i försvarsmaktens sjukhus. En del sjuksköterskor var också lottor. Sjuksköterskorna hade sanitets- lottor till sin hjälp. De flesta av dessa hade genomgått en kort kurs i första hjälpen för lottor. Relativt få hade genomgått en längre kurs på sex månader. Under vinterkriget stupade 12 sjuksköterskor.
Utländska Röda Kors sanitetsenheter anlände till Finland
Ett patientrum i sjukhuset som Sveriges Röda Korsambulans hade grundat i Nyslott. Tidpunkten okänd. SA-bild.
Kort efter krigets utbrott anlände till Finland utländska sanitetsenheter som kallades för ambulanser. Sådana kom från bl.a. Sveriges, Danmarks och Norges Röda Kors. Till sanitetsenheten hörde yrkeskunnig personal som vanligtvis ställde upp ett fältsjukhus. Dit hörde även ambulanser.
Sanitetsenheterna som sänts från Hollands, Storbritanniens, Frankrikes och Schweiz Röda Kors anlände till Finland först efter att kriget hade tagit slut.
Ari Raunio
Källor: Rosén, Gunnar, Hundra år av krig och fred Finlands Röda kors 1877−1977, Finlands Röda Kors 1977 och Talvisodan historia 4, Sotatieteen laitos 1989.