Striderna i Petsamo 1939-1940
Det finska försvaret höll vid Joutsijärvi på vägen mellan Salla och Kemijärvi. Lapplandsgruppen flyttade dit mera trupper från Pelkosenniemi. Sovjettrupperna stoppade finnarnas första anfall i januari 1940. Kort efter det drog sig den sovjetiska infanteridivisionen (122.D) till Märkäjärvi.
Modifierad karta från boken, Raunio Ari, De militära operationerna De finska krigen 1939−45.
Karttakeskus 2008.
Trupperna och deras uppgifter i början av kriget
Till Petsamo Övningscentral som hörde Norra Finlands Grupp, anlände under de extra övningarna på hösten 1939 reservister från nordligaste Lappland. Övningscentrums grundbemanning kom från Fjärde Kompaniet i Lapplands Gränsbevakning. Personalstyrkan i övningscentralen var över 700 man. I övningscentralen ställdes upp två avdelta kompanier (10.Avd.K och 11.Avd.K) och ett avdelt batteri (5.Avd.Btri). Krigsuppgiften för Petsamosområdets styrkor, som motsvarade en knapp bataljon, var att stoppa fienden senast i nivå med Yläluostari. I den finska krigsplaneringen ingick att överge byarna vid Petsamofjorden.
Armén (14.A) på Kola halvön var underställd Leningrads militärdistrikt, och den bestod av två infanteridivisioner (14.D och 52.D) och en bergsdivision (104.BergsD). Armen hade som uppgift att hindra allierades landstigning på Kolahalvön och anfalla Petsamo för att hindra anfall via Norge. För erövringen av Petsamo och för att skydda området mot ett anfall från havet skulle man använda bergsdivisionen (104.BergsD). För ett anfall från Petsamo mot Nautsi hade man reserverat en infanteridivision (52.D). Fjortonde Armén grupperade sin tredje division vid kusten för att förhindra en landstigning på Kolahalvön.
Modifierad karta från boken, Raunio Ari, De militära operationerna De finska krigen 1939−45.
Karttakeskus 2008.
Anfallet började 30.11.1939 på morgonen
Sovjettrupperna anföll på morgonen 30.11 över gränsen både på Fiskarhalvön och på Petsamo- området. Chefen för Petsamo övningscentrum jägarkapten Valdemar Salmelo gav en order åt sina trupper om att förstöra hamnanordningarna och fartygen, bränna Petsamofjordens by och dra sig tillbaka till de bakre ställningarna i Yläluostariområdet. Förstörandet lyckades bara delvis. Fiendedivisionen ryckte ändå långsamt fram och Salmelo bedömde att han gjort förhastade beslut. Han dog 1.12.1939. Till hans efterträdare utsågs kapten Antti Pennanen.
Första striden i Yläluostariområdet 3.12
De finska trupperna i Yläluostariområdet stoppade bergsdivisionens anfall (104.BergsD) med ett motanfall 3.12. Efter detta drog sig trupperna till följande uppehållsställningar vid Maajärvi. Här bildade kapten Pennanen av sina trupper en avdelning bestående av tre kompanier (Avdelning Pennanen). Avdelningen tredje kompani (3.K) var en enhet som inte fanns i den planerade krigsorganisationen. Lapplandsgruppen förstärkte 8.12 Avdelning Pennanen med en spanings- avdelning (Span.Avd 11).
Avdelning Pennanen övergav Salmijärvi 15.12
En lotta serverar kaffe 17.2.1940 i Höyhenjärvi åt Petsamokrigare som kommit in i tältet för att vila. SA-bild.
Fiendens infanteridivision (52.D) hämtades sjövägen före medlet av december i sin helhet till Petsamo. Divisionens förtrupper hade börjat sitt anfall några dagar tidigare. Avdelning Pennanen var tvungen att överge Salmijärviområdet på morgonnatten 15.12. Salmijärvi var enligt invånarantalet Petsamos största by. De finska trupperna drog sig 18.12 till Kornettijoki, där Avdelning Pennanens uppehållsstrider tog slut. Avdelningen gjorde 25−26.12 ett motanfall mot Höyhenjärvi.
En sovjetdivision erövrade Nautsi 7.3.1940
Nautsi 18.2.1940. Den lilla byn var ännu då i finska händer. SA-bild.
Fiendens infanteridivision (52.D) började anfalla på nytt i slutet av februari. De finska trupperna drog sig 27.2 från Kornettijoki till Nautsi. Den 7 mars påbörjade sovjettrupperna åter sitt anfall och erövrade Nautsi. Avdelning Pennanen drog sig till nivå med Kohiseva. Efter det avtog krigshandlingarna i Petsamo ända till krigets slut.
Ari Raunio