Striderna vid Suomussalmi 1939

Som en av de mest framgångsrika krigshandlingarna i krigshistorien kan nämnas segrarna över två sovjetdivisioner i striderna vid Suomussalmi. Ett betydande bakslag kom före framgången. Sovjetunionens 163.Infanteridivision erövrade Suomussalmi redan under krigets första vecka. Högkvarteret koncentrerade ungefär en division som förstärkning till Suomussalmi. Med förstärkningarnas hjälp slog man först i december en fiendedivision i Suomussalmi, och i januari en annan division på väg till Suomussalmi, på Raatevägen.

Läs mer

Modifierad karta från boken, Raunio Ari, De militära operationerna De finska krigen 1939−45.
Karttakeskus 2008.

Trupperna i Kuusamo och Suomussalmi hade anfallsuppgifter

Avdelta bataljonerna (Avd.B 16 och Avd.B 15) som ställt upp Kuusamo och Suomussalmi hörde till Norra Finlands Grupp. Deras krigstida uppgift var att anfalla mot Uhtua. Fiendens infanteridivision (163.D) som hörde till Nionde Armén hade som uppgift att anfalla mot Suomussalmi och därifrån vidare via Puolanka till Uleåborg.

Extra övningar vid Kuusamo övningscentrum

Till extra övningar hösten 1939 anlände från och med 12.10 till Kuusamo övningscentrum, reservister från Kuusamo och Posio. Övningscentrums stomme bildades av Tredje Kompaniet från Lapplands Gränsbevakning. Övningscentrum bestod av 1 700 man. Vid övningscentrales ställde man upp en avdelt bataljon (Avd.B 16) och ett avdelt kompani (Avd.K Seppälä) som inte fanns i mobiliseringsplanen. Kompaniet ansvarade för verksamheten på gränsbevakningsstationen.

Avdelta bataljonen hade som uppgift att stoppa fiendens framfart i Kuusamos riktning och förbereda sig för framryckning mot Pistojärvi och vidare mot Uhtua.

Övningscentrum i Suomussalmi

Tredje Kompaniet i Kajanalands Gränsbevakning bildade stommen för övningscentralen. Till övningscentralen anlände reservister från Puolango, Ristijärvi (nordost om Kajana), Suomussalmi och Hyrynsalmi. Personalstyrkan var över 1 600 man. Förutom de tidigare nämnda trupperna hade man bildat i riktning mot Juntusranta en Gränsbevakningsavdelning som var direkt underställd Staben för Norra Finlands Grupp.

Avdelta bataljonen (Avd.B 15) ansvaret för gränsövervakningen i Raate vägens riktning. Bataljonen krigstida uppgift ändrades inte före kriget. Vid krigets utbrott hade bataljonen som uppgift att rycka fram i Suomussalmi–Raate−Vuokkiniemivägens riktning och slå de mötande sovjetstyrkorna. Anfallets första mål var Vuokkiniemi.

Fienden erövrade Suomussalmi


Modifierad karta från boken, Raunio Ari, De militära operationerna De finska krigen 1939−45.
Karttakeskus 2008.

Den sovjetiska infanteridivisionen (163.D) som anföll i Suomussalmi riktningen erövrade det under den första krigsveckan. Divisionskommendör var brigadkommendör Andrei I. Zelentsov. Hans infanteridivision anföll Suomussalmi, både från Raate- och Juntusrantahållet. Huvuddelen av divisionen anföll norra vägen d.v.s. via Juntusranta. Dit hade divisionen ryckt fram praktiskt taget genom väglös terräng, och hade samtidigt byggt en vinterväg. Suomussalmi kyrkby, som bränts av de finska trupperna 8.12, nåddes av sovjetdivisionen från båda anfallsriktningarna.

Trupperna från Kuusamoriktningen till Piispajärvi

I Kuusamoriktningen hade sovjettrupperna anfallit endast med små avdelningar. Efter sovjetanfallet flyttade Norra Finlands Grupp till Suomussalmi området en bataljon (IV/Fälters,Br) som den fått från Högkvarterets reserv, Fältersättningsbrigaden. Avdelta bataljonen i Kuusamo (Avd.B 16) fick order att flytta an del av styrkan till Piispajärvi. Senare flyttades hela bataljonen dit.

Till Suomussalmi flyttades först ett infanteriregemente

Modifierad karta från boken, Raunio Ari, De militära operationerna De finska krigen 1939−45.
Karttakeskus 2008.

Högkvarteret underställde 7.12 Norra Finlands Grupp ett infanteriregemente (IR 27). Det hörde till 9.Divisionen som var Högkvarterets reserv i Uleåborg, där den ställts upp. Divisionskommendören, jägarofficeren, överste Hjalmar Siilasvuo utsågs till kommendör för brigaden som bildades av infanteriregementet och delar av divisionens vapenslagstrupper. Också alla trupper som redan fanns i Suomussalmiområdet underställdes Siilasvuo. Av alla dessa trupper bildades Grupp Siilasvuo.

Grupp Siilasvuo skar av Raatevägen

Efter att nya trupper anlänt till Suomussalmi området påbörjade Siilasvuos trupper 11.12 sitt omringande anfall. Målet var att återta Suomussalmi. Detta lyckades inte, men vägen österut från Suomussalmi blev avskuren på näset mellan Kuomajärvi och Kuivasjärvi. På området grupperades en avdelning som skulle förhindra fiendens förstärkningar att från öster slå de finska anfallstrupperna i ryggen.

Anfallen för återtagningen av Suomussalmi förblev resultatlösa

Anfallen för återtagningen av Suomussalmi fortsatte ända till julen. Till dem hörde också anfallsverksamhet från väster mot Hulkonniemi. I medlet av december anlände en cykelbataljon, (Cyk.B 6) till området. Den hindrade fienden från att nå Ylinäljänkä och störde fiendetrafiken från Hulkonniemi mot norr.

I Raatevägens riktning trängde en ny fiendedivision mot Suomussalmi

I mitten av december fick man de första underrättelseuppgifterna om den nya sovjetdivisionen (44.D) som närmade sig längs Raatevägen.

Piispajärvi höll ut

En avdelt bataljon (Avd.B 16) som flyttats från Kuusamo till Piispajärvi stod emot alla anfallsförsök mot norr av fienderegementet (662.IR). Bataljonen gjorde 17.12 med en del av styrkan ett anfallsförsök genom terrängen mot fiendens förbindelse bakåt i Palovaara.

Modifierad karta från boken, Raunio Ari, De militära operationerna De finska krigen 1939−45.
Karttakeskus 2008.

Återtagandet av Suomussalmi i december 1939

I Suomussalmiområdet koncentrerades mera trupper i slutet av december. En ny 9.Division bildades under Siilasvuo. Divisionen saknade bl.a. huvuddelen av sitt artilleri.

Den nyaste enheten som kommit till Suomussalmi var Infanteriregemente 64 (IR 64). Under Siilavuos ledning fanns från tidigare bl.a. ett infanteriregemente (IR 27) och två bataljoner (Avd.B 15 och IV/Fälters.Br). Gruppen Kari (Grupp Kari) som bildats för anfallet, började 27.12 sitt anfall från väster mot Hulkonniemi. Kommendör för gruppen var major Kaarle Kari. Anfallet av hans grupp ledde 29.12 till att fiendedivisionen retirerade från Suomussalmi. Fiendens infanteridivision (163.D) lösgjorde sig över Kiantajärvis is och drog sig till Juntusranta. Infanteriregemente 27 (IR 27) från Siilasvuos division befann sig öster om Suomussalmi. Kommendör för regementet var jägarofficeren, överstelöjtnant Johan Mäkinen.

Från Piispajärvihållet anföll Grupp Susi

Krigare från Avdelta Bataljonen 16 vid Kiantajärvi 1.1 1940. SA-bild

I Piispajärviområdet koncentrerades ett infanteriregemente (IR 65). Regementskommendör var överstelöjtnant Oskar Mandelin. Av hans regemente och den avdelta bataljonen (Avd.B 16) som redan fanns på området bildades Grupp Susi, vars kommendör var överstelöjtnant Paavo Susitaival. Mot sig hade gruppen stridsavdelningar som bildats av trupper från 662.Infanteriregemente.

Grupp Susi var underställd Norra Finlands Grupp. Det betydde att kommendören för Norra Finlands Grupp jägarofficeren, generalmajor Tuompo ledde gruppen, liksom han också ledde Siilasvuos division (9.D), från sin stab i Kajana. Siilasvuo och Susitaival hade ingen kontakt under striderna.

Avdelning Mäkinen hindrade fienden från att nå Suomussalmi från Raatevägens håll

Kapten Simo Mäkinens avdelning vars styrka motsvarade en knapp bataljon stoppade på näset mellan Kuomajärvi och Kuivasjärvi en ny sovjetisk infanteridivision (44.D) som ryckte fram längs Raatevägen mot Suomussalmi.

Grupp Susi började påbörjade 25.12 sitt anfall från Piispajärvi söderut i vägens riktning. Gruppens första mål var Palovaara varifrån gruppen skulle anfalla med huvudstyrkan mot Juntusranta. Gruppen slog ett av 163.Infanteridivisionens regementen (662.IR), men anfallet mot Juntusranta fördröjdes så mycket, att fiendens trupper som lösgjort sig från Suomussalmi kyrkby hann före till Juntusranta, som förblev i fiendens besittning till krigets slut.

Ari Raunio